– Det var på tiden att vi gjorde detta. Vi har inte gjort tillräckligt tidigare, säger Marta Pallarès, talesperson för festivalens lineup.
När artisterna offentliggjordes var dock många av kommentarerna på sociala medier upprörda:
”The new normal SUCKS, So NO thanks.”
”Ingen ideologi, ingen politik på Primavera. Bara kvalitetsmusik nästa år, tack.”
Marta Pallarès var inte förvånad, men menar att det inte behövdes många veckor innan det svängde:
– Vi ska ha den bästa musiken på våra scener. Tittar man på årsbästalistorna för förra året var de kvinnodominerade. Janelle Monáe, Solange och Christine and The Queens fanns där. De spelar alla hos oss. Vi släppte lineupen innan de här listorna. När de kom blev folk mer positiva. Festivalen ser ut att bli slutsåld i år igen.
– En jämn fördelning är viktigt. Festivalerna har ett ansvar. Det handlar om att synas. När du spelar på en festival når du ut till en stor publik. Det är viktigt att kunna se sig själv där uppe. Jag tror att det handlar om att det är många vita män som sitter och bokar andra vita män. Är man van att se sig själv tänker man kanske inte på att andra inte gör det. Man märker inte normen förrän den bryts, säger Jon Aagaard Andersson, kommunikatör för Popkollo, som ordnat musikkollon för unga tjejer och transpersoner sedan 2003.
• Siffrorna för 2014 kommer från initiativet Jämställd festival (som fanns mellan 2012 och 2017). Siffrorna för 2019 är framräknade på samma sätt, men kan komma att ändras, då festivalerna inte släppt samtliga artister än. Samtliga festivaler som undersöktes 2014 och fortfarande finns kvar jämförs här.
Omedvetna om mansdominans
Marta Pallarès säger att det faktum att de jobbat med många kvinnliga akter tidigare underlättade för dem:
– Ser man till exempelvis metalscenen har den historiskt mest bestått av män, och då blir det svårare, men vi har en mycket bredare festival, säger hon.
Det blir tydligt när man tittar på svenska metalfestivaler. Borgholm brinner anordnas i år för andra gången. Förra året bokades noll kvinnodominerade band. Det möttes av kritik. Festivalen svarade då: ”De få band med kvinnor som finns bokas ofta upp snabbt och är eftertraktade världen över. Men det är en prioriterad fråga för oss att kunna utveckla mer i framtiden.” I år har festivalen bokat noll kvinnodominerade akter. Sweden Rock har sex procent kvinnodominerade akter.
Men fördelningen är ojämn även på andra festivaler. Lollapalooza som har premiär i Stockholm i sommar har exempelvis 25 procent kvinnodominerade akter.
En festival som lyckas bättre är Way Out West. I skrivande stund har de presenterat 46 procent kvinnodominerade akter.
– Vi ser det som en självklarhet med en jämställd lineup och har mer eller mindre haft det de senaste åren. I början var inte medvetenheten kring problematiken om mansdominans på festivalaffischerna lika stor, säger Joakim Skoglund, marknadschef för Way Out West.
Vill inspirera andra
Joakim Skoglund hoppas kunna bidra till ökad jämställdhet.
– Vi tror på ett jämställt samhälle och en jämställd bransch. Och då krävs det att man jobbar på alla plan. Jag hoppas att vi har en plattform där vi kan inspirera andra som fortfarande påstår att det är svårt att hitta artister till en jämställd lineup, säger han.
Han nämner även Primaveras val att gå ut med en 50/50-lineup.
– Det blev omskrivet som att det var något spektakulärt. Kudos till dem för att de gjorde det, men det säger också något om var vi är idag.
Marta Pallarès tycker att det är på tiden att festivalerna ändrar sitt synsätt:
– Media reagerar på att andra festivaler inte reagerar. Vi är inte här för att peka finger åt andra festivaler, men ju mer mångfald, desto bättre för alla. Vi kallar det för The New Normal för att visa för sista gången att det är så här det ska vara framöver, säger hon.
Fotnot: Primavera Sound äger rum 30/5–1/6
