– Jag trodde vi skulle anpassa oss till din tidszon, men ge mig en kvart bara, säger han andfådd.

Han ringer snart upp igen, angelägen om att tala om musikens kraft, om sitt hemland och om frihet. 

Jag berättar att jag nyss kom hem från Egypten, om hur svårt det här att tala med människor på grund av skräcken för de brutala repressalierna.

– Du som nyss varit där vet mer än jag om hur det är i Egypten idag. Jag har inte varit där på 10 år. Men jag vet att människor är rädda, att åsiktsförtrycket är värre än någonsin och att folk idkar självcensur. Regimen visar gång på gång vad som händer med den som yttrar sig, säger Ramy Essam.

Själv arresterades och torterades han vid två tillfällen under och efter revolutionen i Egypten 2011. Hans sång Irhal (”lämna” eller ”avgå” på svenska), blev den Egyptiska revolutionens hymn på Tahrir-torget 2011. Ett uppror som ledde till att Mubarak till slut avgick.

– Jag skrev låten i ett tält på torget, ordet irhal skanderades redan på gatorna. Jag framförde den precis då diktatorn Mubarak hade hållit ett tal där han helt bortsett från gatans röst. Som att vi inte existerade. Låten lyfte oss. Det var en otrolig känsla att se hur musiken enade människor med helt olika åsikter annars som inte skulle gå samman i annat fall.

Allt annat vore att förråda dem och saken och det tror jag inte att jag någonsin kommer att göra

Ramy Essam ser det som sitt uppdrag att upprätthålla musikens enande kraft. 2014 fick han inbjudan till Sverige och Malmö som fristadsmusiker och kunde lämna Egypten och undgå det fängelsestraff som väntade honom under den nya regimen.

 Låten Irhal utnämndes av brittiska Time Out till den tredje mest historieförändrande sången någonsin – efter Public enemys Fight the power (1989) och Band aid-sången Do they know it’s christmas (1984).

Han har fortsatt med protestmusik och frihetskamp i sin exil i Sverige och Finland. 2018 släpptes låten Balaha som gör satir över regimen. Det har lett till att tre av hans kollegor fängslats. Låtens 24-årige musikvideo-regissör, Shady Habash, dog enligt uppgift i Tora-fängelset när han inte fick den medicin han behövde.

Tvekar du någonsin på om du bör fortsätta?

– Tvärtom är det alla dessa öden som motiverar mig. Allt annat vore att förråda dem och saken och det tror jag inte att jag någonsin kommer att göra.

Ramy Essam menar att en diktator kan göra nästan vad som helst mot människor: fängsla, förtrycka, tortera, fördriva eller till och med döda dem.

– Men de kommer inte åt våra tankar, den kreativa processen. Och det skrämmer dem. Så snart en låt är ute så finns den i folks medvetanden. Trots förtrycket kan bilden av en diktator krossas av satir.

Nästa låt, som kommer senast i april handlar om Palestina. Ramy Essam kan inte avslöja för mycket men menar att det är bråttom att få ut den i och med det pågående kriget. Han vill få folk att enas på samma vis som i Egypten, 2011

– Jag vet att folk från båda sidor, från alla sidor kan enas kring musik och det är budskapet med min sång. Att enas kring fred och frihet. Vi får aldrig tappa hoppet.