Goda idéer blir usel skolteater

Det finns ett säg om att vissa skådespelare är så bra att man till och med njuter av att se dem högläsa ur telefonkatalogen. Kontentan: en magnifik prestation höjer vad som helst. ”Farha” visar att även det motsatta är sant.

1948. Fjortonåriga Farha (Karam Taher) är den med mest läshuvud i sin lilla, palestinska by. Hon vill utbilda sig, men hennes pappa är traditionell och ägnar sin tid till att hitta en ­passande make åt henne. Men Farha är övertygande och övertalar pappan att få studera. Humöret är på topp och inskrivningsintyget i högsta hugg. Då dundrar en främmande makt in och stjäl deras land. Byn belägras och i all hast får Farha ta skydd i en matkällare. Genom ett kikhål tvingas hon ta del av krigets fasor.