Genuint men naivt om handplockade persikor

Solcellsparker breder ut sig över den katalanska landsbygden. De sägs vara lönsamma och att de hör framtiden till. Fruktodlaren Quimet (Jordi Pujol Dolcet) är tjurskalligt bestämd att inte lyssna på det örat. Han och hans familj har levt bland lummiga persikolundar och skördat sin frukt för hand i generationer. De tänker fortsätta så. Men byråkratin har hunnit ikapp. Familjen har nämligen enbart ett muntligt avtal med förra generationens markägare. Sonen till samma markägare tycker att handplockad frukt har gått ur tiden. Marken bör nyttjas för solenergi och allting tyder således på att Quimet med familj skördar för sista gången.

”En persikolund i Katalonien” belönades med guld­björnen i Berlin. Nykomlingen Carla Simón, som debuterade med barndomsskildringen ”Summer 1993” (2017), berättar filmen med skiftande perspektiv. Hela familjen får komma till tals: De (dryga) småbarnen som löper fritt, oduglingen till son Roger (Albert Bosch), som föredrar att odla cannabis i stället för slita gris på fälten, och dottern Mariona (Xènia Roset), som förbereder ett dansnummer till en byfest.