Framtidens kolonilott ligger under havsytan

– Den marina kolonilotten, där du odlar och förvarar råvaror från havet för eget bruk, är lite som att ha en egen kryddträdgård eller potatisland. Men du behöver varken vattna eller gödsla. Algerna rensar istället havet på fosfor och kväve till en extra miljönytta, säger marinbiologen Maria Bodin.

Följ med till bryggan!

Framtida havsbönder slipper också en del av böket med sådd och plantering. Skörden beror till stor del på vad som redan finns i havet. Här i norra Bohuslän, som är Sveriges artrikaste havsområde, tog det bara veckor för blåmusslelarver, ostron och sjöpung att fästa sig vid repen.

– Jag satte också ut skott av sockertare som snabbt mångdubblade i storlek, säger Maria Bodin.

Däremot får man inte introducera arter som inte finns naturligt i området och som riskerar att bli en fara för existerande bestånd.

Maria Bodin leder ett pilotprojekt som undersöker hur kolonilotterna kan designas, men också vilken roll de kan spela för samhället, bland annat inom det hållbara turistväsendet.

– I framtiden har vi kanske restauranger där kockarna bjuder med gästerna till bryggan för att lära dem mer om sjömat och odling. Det skulle bidra till ökad medvetenhet runt vad vi äter och hur vi kan påverka våra matval när det gäller exempelvis klimatpåverkan eller överfiske, säger Maria Bodin.

Symbol med miljöproblem

Nytänkande behövs, för det är mycket som behöver bli annorlunda. Få saker är till exempel så förknippade med västkusten som skaldjur. Men nyligen avslöjade forskare från Research Institutes of Sweden (Rise) att den på västkusten älskade räkan är en klimatbov av samma rang som biffen, eftersom den fångas genom bränsleintensiv och miljöskadlig bottentrålning. Januaripartierna försöker nu begränsa bottentrålning i skyddade havsområden men det upprör yrkesfiskare som oroar sig för att delar av deras bransch kan slås ut.

Samtidigt pekar mycket på att den hållbara produktionen av fisk och skaldjur behöver öka, såväl i Sverige som i världen. Trots att jorden består till 70 procent av vatten kommer bara fem-sex procent av maten vi äter från havet. Och Sverige, som har EU:s längsta kust, importerar 75 procent av sjömaten.

–  I framtiden kanske vi fångar våra räkor i bur, för att inte påverka bottnarna med trålning, som redan är fallet med många kräftor. Vi behöver också ändra våra matvanor och äta havsdjur och växter från lägre nivåer i näringspyramiden, till exempel alger, musslor och snäckor. Marina kolonilotter, men även akvaponiska matproduktionssystem som kombinerar fisk- och växtodling i ett enda kretsloppssystem, kan vara några andra pusselbitar, säger Maria Bodin.

– Jag tror inte vi har den hela lösningen ännu men vi är definitivt något på spåret.