Mötet.

2018-01-02 11:55
Bild: Clara Lee Lundberg

En feministisk kreatör som behöver ordning och reda

Redan i högstadiet fick Vian Tahir höra att hon i framtiden kommer bli en feminist som går runt i kostym och portfölj.

”Nu basar jag för en av Sveriges största feministiska tidskrifter, så på ett sätt kan man ju säga att de fick rätt”, säger Vian Tahir, Bangs nya chefredaktör.

Det är en kylig och mörk dec­embermorgon och Vian Tahir har precis kommit till Bangs redaktion efter att ha gjort två intervjuer i Stockholms centrum. Hon har nyligen tillträtt som ensam chefredaktör för tidningen, en tjänst som tidigare alltid delats av två personer.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Jag känner att jag framför allt kan bidra med organisering och struktur. Det kan låta torrt, men det som är gemensamt för alla jobb jag har haft tidigare är att det kanske inte funnits så mycket rutiner och planer på plats, och så kommer jag in och skapar det! Det var, tillsammans med mitt feministiska engagemang, den främsta anledningen till att jag sökte tjänsten. Jag är en kreatör som behöver en stabil organisation, säger Vian Tahir.

Expert på nätsäkerhet

Hon kallar sig själv kommunikatör, nätsäkerhetsexpert och feminist och arbetade mellan 2013-2016 med projektet Nätaktivisterna. Där utbildade hon gymnasieelever om nätjuridik, källkritik och aktivism på nätet, men egentligen tycker Vian Tahir inte att det är så stor skillnad mellan nätet och verkligheten.

– Nätet är en så pass stor del av vårt vardagsliv i dag, vi har det direkt och konstant i mobil­en och nätet har bara blivit ytterligare en plats att mötas på. Precis som på alla andra platser där man möts tycker jag att det är viktigt med feministisk och antirasistisk aktivism även på nätet. När jag jobbade på Nätaktivisterna försökte jag just likställa nätaktivism med andra sorters IRL- feministisk aktivism och organisering, det ena behöver inte utesluta det andra, säger hon.

Vian Tahirs egna feministiska uppvaknande skedde i tonåren när hon läste boken Fittstim och när hon höll en föreläsning om jämställdhet inom sport på en idrottslektion i högstadiet. Tidningen Bang kom hon i kontakt med första gången när hon studerade på universitet­et i Lund.

– När jag gick på gymnasiet var feminister något fult och impopulärt, de ansågs radikala, högljudda och jobbiga. Men sedan när jag började plugga på högskolan blev jag mycket mer intresserad av feminism, jag gick en media- och kommunikationsutbildning och använde min fritermin till att plugga genus, makt och visuella medier. Då fick jag min akademiska, feministiska skolning och då började jag också läsa Bang, berättar Vian Tahir.

Hon tycker att den kritik som ibland har riktats mot Bang, som handlar om att den är en vit, akademisk medelklasstidning som kan upplevas som otillgänglig om man inte tillhör den gruppen, delvis har försvunnit.

– Mina företrädare Sanna Samuelsson och Valerie Kyeyune Backström har gjort ett väldigt bra jobb med att bredda materialet, bli mer tillgängliga och inkludera nya läsare. Nu varvar vi lite tyngre, fördjupande texter med mer lättlästa texter. Det förnyingsarbetet vill jag gärna fortsätta, och också se till att Bang blir mer aktiv på våra sociala mediekanaler.

Ett av de ämnen som diskuterats mest i den feministiska debatten det senaste året har varit skönhetsfeminismen och om allt en feminist gör per automatik blir feministiskt, till exempel hudvård eller smink. Hur navigerar du i den frågan?

– Jag tycker absolut att det personliga är politiskt, men inte att allt en feminist gör är feministiskt. Det är ett för högt krav att ställa på en feminist att hen ska göra allt feministiskt, det är i princip omöjligt. När det gäller den så kallade beauty-rörelsen inom feminismen så tycker jag att det finns en bra poäng med att uppvärdera traditionellt kvinnliga intressen som alltid har nedvärderats av patriarkatet.

Men intresset för skönhet och utseendet är ju något som patriarkatet har skapat?

– Ja, det är sant, men jag tror man kan omformulera ett intresse som från början skapades av patriarkatet och göra det till något eget. När det gäller beauty-rörelsen så tycker jag att det är väldigt ointressant att ägna tid åt att kritisera en rörelse eller ett intresse som framför allt kvinnor har, det finns så många andra saker som är mer relevant att fokusera på. 

Personligen så rakar jag till exempel benen och under armarna, fast jag vet att det är ett patriarkalt krav. Jag gör det för att överleva i det här risiga samhället, men däremot skulle jag aldrig uppmana andra att göra det. Det är visserligen skitstörigt att vika sig för en patriarkal norm som att behöva raka kroppen, men det är inte ett svek mot hela den feministiska rörelsen om man gör det.

Gläds av #metoo-framgångarna

När vi träffas på Bangs redaktion i slutet av dec­ember har det gått nästan tre månader sedan #metoo-kampanjen startade, men nya upprop fortsätter att publiceras. Vian Tahir säger att hon är både glad och imponerad över hur länge #metoo-kampanjen har varit aktuell.

– Min analys när #metoo hade pågått i kanske två veckor var att det hade haft en mycket längre livslängd än vad vanligtvis andra virala, oppositionsbildande kampanjer på sociala medier brukar ha. Om jag bara ser på det som analytiker av sociala medier så är det en framgång i sig hur lång livslängd #metoo har haft.

Vian Tahir tycker att det finns en styrka i att så många olika grupper har anslutit sig, framför allt grupper man inte hör så mycket om.

– Ett exempel är kvinnor till sjöss som nu håller på att organisera sig, nu får vi plötsligt inblick i deras verklighet och hur det kan vara att tillbringa kanske tre månader till sjöss med en gärningsman och inte ha någonstans att ta vägen. Det pågår visserligen en backlash, men vi är så många tusentals kvinnor som står bakom det här och jag hoppas nu på en fas 2 där vi börjar ställa konkreta krav, till exempel en sanningskommission för att erkänna det här som kränkning av mänskliga rättigheter.

Vian Tahir om ...

... feministiska förebilder:

– Det är ofta personer i min närhet. Mina föräldrar har inspirerat mig mycket och inte gjort någon skillnad på mig och mina bröder när det gäller uppfostran. Sedan har jag mina vänner Rojin Pertow som är politisk redaktör på Fria Tidningar och Paloma Halén Román som är transaktivist och frilansjournalist. Min allra första feministiska förebild som ung var Gudrun Schyman.

... sociala medier:

– Jag är väldigt medveten om hur jag uttrycker mig på olika sociala medier. När jag jobbade för en kommun var jag kanske lite mindre frispråkig än när jag har varit frilans. Jag finns på Twitter, Instagram och Facebook, den sistnämnda har jag börjat tröttna på. Jag har också försökt ha Snapchat vid tre olika tillfällen, men det funkar inte riktigt, jag tror jag är för gammal för det. Tidigare gillade jag mer att opinions­bilda på sociala medier, men nu för tiden fylls mina flöden mer med gulliga katter och tv-spel.

... science fiction:

– Min mamma läste Narniaböckerna för mig när jag var jätteliten, och hon och jag brukade också kolla på Star Trek tillsammans när jag kom hem från skolan. Det la grunden för mitt intresse för science fiction och fantasy, jag har liksom ärvt det från min mamma.

Vian Tahir

Ålder: 34

Aktuell: som ny chefredaktör för den feministiska tidskriften Bang