När den här boken kom hade Sverige ännu inte fått sin Karin Smirnoff. Trenden med komma-hem-kultur som skildrar landsbygdens människor som antingen puckon eller nåt slags exotiska varelser var fortfarande nästintill obruten. Hellbrandts ömsinta skildring av sin hemtrakt kändes när den kom som något nytt.

Vid bokens utgivning 2014 hade jag fött barn och som många andra i det skedet av livet börjat en form av sammanfogning av min nutid med mitt förflutna. Jag åkte till Småland och bad min pappa att valla runt mig på mina förfäders kyrkogårdar. Jag grät. Ursprung hade aldrig varit viktigt förut, men plötsligt var detta ett ämne jag tjatade om på varenda middag. Veterinären träffade helt rätt i mig denna tid. I intervjuer med Hellbrandt har det ibland känts som att det har varit jag och inte hon som blivit intervjuad.

Trots att hästsport var på allas läppar när boken gavs ut och Aftonbladet spådde att Hellbrandt skulle få sitt publika genombrott med sin hyllade tredje roman blev det inte så. Augustjurun nonchalerade denna pärla till roman totalt och boken kom snart att helt oförtjänt hamna i skuggorna.