Konstnären Anders Sunna har tidigare kallats en ”cool samisk Banksy”, ”terrorist” och fått politiker att rasa. Som när han satte en renskalle utanför dörren till Rosenbad, och ställde ut en fjällripa med bombbälte. I hans verk uttrycks ofta vittnesmål om modernt kolonialt förtryck mot samer och olösta konflikter rörande rätten till renskötsel för hans egen släkt. 

Nu har Sunna polisanmälts för en av sina tre målningar som visas på Luleå Konsthall. Här syns Svenska tornedalingars riksförbunds verksamhetsledare Eva Kvist avbildad intill en styckad ren, en hink med blod och en motorsåg.

– Det är makabert, och det är tydligt att det här är hat mot minoriteten, säger Eva Kvist till Sveriges Radios Kulturnytt.

Det är Svenska tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) som anmält både Anders Sunna och Luleå kommun för förtal och hets mot folkgrupp. Enligt Eva Kvist ger Anders Sunnas verk intrycket att tornedalingar förtrycker den samiska minoriteten.

– Jag blir ledsen. Jag kämpar för upprättelse för min minoritet och för framtida generationer. Folk blir illa berörda, säger hon till NSD.

Men Anders Sunna, som själv har tornedalskt påbrå, tycker att STR-T gör honom en tjänst med sin polisanmälan.

– Det är bra. Konstens uppgift är att väcka debatt och reaktioner kring svåra ämnen, säger han.

Syftet med verken i utställningen är enligt Anders Sunna att kasta ljus på maktstrukturer mellan olika intressen, inte att attackera någon specifik grupp. I verken syns förutom Eva Kvist också den tidigare landsbygdsministern Sven-Erik Bucht. Dessutom visas en sametingspolitiker med armen kring rasbiologen Herman Lundborg och figurer i samisk kolt och rånarluva. 

– Alla grupper är med. Annars hade det varit självcensur av mig.

Eva Kvist anser att målningen där hon avbildas är makaber, vad säger du om det?

– Jag ser bara att hon sitter på renkalven. Det är så man gör när man ska märka renarnas öron, annars sprattlar de och du kan skära felsnitt. 

Intill Eva Kvist syns en styckad ren, en motorsåg och en hink blod. Vad var din tanke med det motivet?  

– Hon har ingenting med den sidan av målningen att göra. Om man har läst på om min konst så vet man att bilderna är uppbyggda som kollage. De är inte en linjär tidslinje. Den delen föreställer en mager ren som är styckad på ett felaktigt sätt, som vi hittade på en parkeringsplats. Någon hade dumpat den på norra sidan om Pajala, på sidan där jag och min släkt brukar vara. 

Om anmälan har du sagt att ”allting går som det ska”. Vad var planen?

– Det var min plan att de här frågorna ska komma fram i media. I vanliga fall är politiker och makthavare duktiga på att hålla tyst, och då försvinner uppmärksamheten. I min släkt är vi ganska vana att vi blir ifrågasatta. Vi får hat och blir utskällda och passar inte in någonstans. Jag ville berätta från mitt perspektiv. Mina verk är en konstnärlig sanningskommission.