Recension

Åh nej, en indie-roman

Publicerad 18 september, 2023 (Uppdaterad 18 september, 2023 )

Amanda Svensson, aktuell med romanen ”Själens telegraf”.

Bild: Robin Rådenman/Norstedts förlag (montage)

Dagens ETC

Amanda Svensson har skrivit en roman om en quirky hemskolad tjej som startar ett band, inte helt olikt Belle & Sebastian. Det låter som receptet på något förfärligt. Men här finns också historien om det brittiska pundets nedgång och fall under 90-talet. Teodor Stig-Matz tycker sig hitta den litterära realismens kärna i ”Själens telegraf”.

Teodor Stig-Matz

Text

I sin bok ”Mimesis : Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen” från 1946 argumenterar den tyske litteraturkritikern Erich Auerbach för att realismen som litterär rörelse främst kännetecknas av att den tar tillsynes vanliga människor och placerar dem i en historisk kontext. Det som skiljer 1800-talets realistiska författare från den romantiska generation som kom innan dem, menar han, är att där romantikerna pratade om hur människan kan påverka världen, pratar realisterna om hur världen påverkar människan.

”Historien om hur en läkarfru på den franska landsbygden drivs i onåd av den nya tidens konsumtionsmönster, samt de föreställningar om klass och romantik hon matats med sedan barnsben”, skulle man till exempel – om man håller med Auerbach – kunna sammanfatta Gustave Flauberts ”Madame Bovary”.