Kultur & Nöje.

2021-05-26 18:20
  • Emi-Simone Zawall, litteraturkritiker och ordförande i svenska Marcel Proust-sällskapet.
    Emi-Simone Zawall, litteraturkritiker och ordförande i svenska Marcel Proust-sällskapet.
Puffetikett
Dagens ETC

8 saker du bör veta om Proust för att få kalla dig allmänbildad

Könsväxlingen, madeleinekakan och kopplingen till Knausgård. Dagens ETC ger en snabblektion till 150-årsjubilaren Marcel Proust och hans labyrintiska klassiker ”På spaning efter den tid som flytt”.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

1. Den kulturella statusen

Marcel Proust (1871-1922), skulle fyllt 150 år i år. Fransk författare som främst är känd för ”På spaning efter den tid som flytt”, en roman i sju band som är nära 4 000 sidor lång. Verket har kulturell klassikerstatus i samma liga som Monets näckrosmålningar och Wagners operor.

2. Proust är rolig

Många som läst ”På spaning efter den tid som flytt” överaskas av författarens humor. Bland annat i sättet han porträtterar personer.

– Han kan se en människas svaga sidor, hennes fåfänga och hennes löjlighet och framställer det med väldig skärpa. Han kan ha en ganska förintande blick, säger Emi-Simone Zawall, litteraturkritiker och ordförande i svenska Marcel Proust-sällskapet.

Hon tycker inte att sviten är så komplicerad som sitt rykte, även om den förstås tar tid att läsa.

3. Handlingen här!

En ung man vill bli författare och blir det. Så kan man enklast beskriva handlingen i de sju banden.

– Huvudpersonen genomgår en slags inre bildningsresa, i sista bandet får han en stark vision om att han ska skriva en bok. Och det är just den boken man precis har läst – det vill säga hela sviten – som han förstår att han ska skriva. Det blir en slags cirkelrörelse, säger Emi-Simone Zawall.

4. Könsväxlingen = ”Albertinestrategin”

Proust var homosexuell vilket inte framkommer i ”På spaning av den tid som flytt”. Han hade en relation med sin chaufför Alfred Agostinelli, som sägs vara förebild till romanfiguren Albertine, huvudpersonens stora kärlek i romansviten. I böckerna fick den älskade bli ”hon” istället för ”han”, något som numera kallas ”Albertinestrategin”. Det är den västerländska 1900-talslitteraturens kanske mest berömda könsväxling.

– Det är ganska spekulativt att tänka på så. Och jag tycker att det är att förminska den litterära figuren och verket som sådant att bara se till det biografiska, säger Emi-Simone Zawall.

5. Pollenallergikern Proust

Proust hade redan som barn allvarlig pollenallergi som framkallade svåra astmaattacker. Vid nio års ålder drabbades han av ett kvävningsanfall som han nätt och jämnt överlevde. Han dog bara 51 år gammal av lunginflammation och lungabscess. Han tillbringade sina sista tre år i sitt sovrum där han sov på dagarna och skrev om nätterna.

6. Madeleinekaka

En liten slags sockerkakor som är formade som snäckor. I början av ”På spaning” doppar huvudpersonen en madeleinekaka i lindblomste och drabbas då av starka bardomsminnen. På grund av detta har ”madeleinekaka” blivit en generell metafor för något, ett ting eller en sinnesförnimmelse, som väcker minnen.

– Proust var väldigt intresserad av vad ett minne är för något. Han gör skillnad på det frivilliga och det ofrivilliga minnet. Boken heter ju ”På spaning efter den tid som flytt”. En människa lever och förlorar alla timmar hon inte minns, men varje gång en viss slumpartad händelse framkallar ett visst minne får hon tillgång till sin förlorade tid igen. Hon kan så att säga återfinna sig själv, bit för bit.

7. Knausgård, dagens Proust

Vilket avtryck har 150-årsjubilaren Proust haft på samtidslitteraturen? Den norske författaren Karl-Ove Knausgård med sin omfattande ”Min Kamp”-svit är helt klart en arvinge. Liksom Proust blandar han i böckerna utförliga barndomsminnen med tankar om liv och död. – I det självbiografiska liknar de varandra mycket. Men Knausgård styrs inte på samma sätt av tanken om på det förlorade livet och tiden, säger Emi-Simone Zawall.

8. Stream of consciousness

Ett berättartekniskt grepp som betyder inre monolog eller medvetandeström. Som att skriva ett textflöde inifrån en persons huvud. Proust brukar nämnas som en av teknikens föregångare, men det tvistas om huruvida han egentligen skrev i stream of consciousness eller bara försökte teckna minnen så precist som möjligt. Andra som använt tekniken är modernister som James Joyce, William Faulkner och Virginia Woolf.

Marcel Proust-sällskapet

En ideell förening med omkring 220 medlemmar som vänder sig till alla som är intresserade av Marcel Prousts författarskap och framför allt hans romansvit ”På spaning efter den tid som flytt”. De arrangerar minst fyra evenemang per år.

850

... franska ord, är Prousts längsta mening, beroende på vad man räknar som ord.