Kultur & Nöje.

2015-05-21 14:52
  • Pippi har inspirerat generation efter generation till att tänka fritt, vara sig själv och våga. Bild: Jan Collsiöö/TT
    Pippi har inspirerat generation efter generation till att tänka fritt, vara sig själv och våga.
  • Pippi Långstrump är Astrid Lindgrens debut och återspeglar 40-talets nya och moderna syn på de vanartiga barnen. Vanartighet började då tolkas som ett symptom på dåliga hemförhållanden, snarare än en följd av bristande moralisk kompass hos barnet. Bild: Jan Collsiöö/TT
    Pippi Långstrump är Astrid Lindgrens debut och återspeglar 40-talets nya och moderna syn på de vanartiga barnen. Vanartighet började då tolkas som ett symptom på dåliga hemförhållanden, snarare än en följd av bristande moralisk kompass hos barnet.
  • ”Pippi står för självständighet och visar att fantasin är livsnödvändig. Hon förmedlar att vi alltid klarar oss och tar oss igenom saker, även om det kan se mörkt ut”, säger regissören och dramatikern Suzanne Osten. Bild: Petra Hellberg
    ”Pippi står för självständighet och visar att fantasin är livsnödvändig. Hon förmedlar att vi alltid klarar oss och tar oss igenom saker, även om det kan se mörkt ut”, säger regissören och dramatikern Suzanne Osten.

70 år av egensinnighet

Idag fyller den första boken om Pippi Långstrump 70 år.
   Boken, som när den kom på 40-talet slog ned som en bomb i debatten om vanartiga barn, har idag blivit ikonisk och helt avgörande i vår syn på barnen och deras inre värld.
   – Hennes värde går inte att överskatta, säger regissören och dramatikern Suzanne Osten.

Suzanne Osten är född samma år som Pippi Långstrump och identifierade sig under barndomen starkt med henne.

– Jag hade en ganska tuff barndom och Pippi var något av en skyddsfigur för mig, säger hon.

När Suzanne Osten sedan som vuxen ville sätta upp en föreställning om den icke-normativa och modiga flickan utan föräldrar blev det dock tvärstopp. Rättigheterna till Pippi Långstrump var uppköpta av de kommersiella krafterna.

– Jag fick aldrig göra det. Pippi som tagit sig igenom varenda unge hade köpts upp av marknads-Sverige och fastnat i kitsch- och klichéfacket.

Blev censurerad i Frankrike

Den kreativa figuren Pippi tror hon blivit odödlig just för att hon är så rebellisk och eggar barnens fantasivärld.

– I Frankrike har hon blivit hårt censurerad. Med den auktoritära och vuxenorienterade barnuppfostran de har där är man rädd för den typen av upproriska barn.

2012 var Suzanne Osten i Frankrike och gästspelade med föreställningen De ouppfostringsbara, skriven av Erik Uddenberg.

– Barnen där reagerade otroligt starkt på den. Jag tror de hårt hållna franska barnen verkligen behöver en frihetlig karaktär som Pippi. Föräldramakten kan vara tung för barnen. Men den fria fantasin kommer ingen åt.

Pippi Långstrump-böckerna står för en modern och frihetlig barnuppfostran där de vuxna respekterar barnens upplevelser av tillvaron. Hon är en produkt av de progressiva efterkrigsidéerna om ett ny och bättre värld.

– Hon har varit helt avgörande för min egen kulturgärning. Pippi står för självständighet och visar att fantasin är livsnödvändig. Hon förmedlar att vi alltid klarar oss och tar oss igenom saker, även om det kan se mörkt ut. Dessutom är hon empatisk och snäll. Är man stark måste man vara snäll.

Mycket tack vare Pippi Långstrump menar Suzanne Osten att vi fått en annan syn på barn och hur de ”bör” vara.

– Hennes värde går inte att överskattas. Hon är ikonisk och går inte att tas ur vårt tänkande kring barn. Småbarnsföräldrar respekterar idag barnets egen värld, det har Pippi en stor del i.

Blev tillgänglig för många

Mikael Kallin, konstnärlig ledare och teaterregissör på Junibacken i Stockholm, säger att Pippi Långstrump är en karaktär som tilltalar många olika åldersgrupper.

– Boken skrevs till barn i skolåldern som är jämnåriga med Pippi, men i och med filmerna blev hon tillgänglig även för de yngre barnen, säger han.

Tidigare har Mikael Kallin jobbat som teaterregissör på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, ett forum han menar fokuserar mer på barnens upplevelse av att få se och träffa karaktärerna på riktigt.

– Junibacken handlar mer om att locka till läsande. Jag tycker verkligen att man ska läsa böckerna om Pippi Långstrump. När jag nu som vuxen läser om dem, för min 6-åriga dotter, får jag möta Pippi på nytt och upptäcker andra saker i berättelserna.

Böckerna om Pippi Långstrump ser Mikael Kallin som enormt betydelsefulla, inte bara för barnen som älskar karaktären, utan även för samhället i stort och synen på barnuppfostran.

– Jag tror hon behövdes när hon kom på 40-talet och synen på barn var strängare, men jag tror hon behövs även idag. Pippi ifrågasätter de vuxnas normer och invanda föreställningar på ett klokt sätt. Exempelvis när hon undrar varför fröken i klassrummet ställer frågor hon redan vet svaret på. Är det inte bättre att hon frågar om något hon inte vet?

Pippi Långstrump, såväl som övriga barnböcker signerade Astrid Lindgren, kommer troligtvis att tilltala många kommande generationer av barn.

– Det handlar inte om några diskodansande krokodiler, utan om barn. Barn som skildras som just barn.


Enkät: Vad har Pippi Långstrump betytt för dig?

Linnea Florentin, 25 år och ekonomiassistent, Borås:
– Man växte ju upp med henne och tyckte hon var väldigt bra på alla sätt. Det var en stark tjej som stod upp mot förtrycket, men det tänkte man nog inte så mycket på som barn.

Petra Åkerlund, 47 år och ledarutvecklare, Stockholm:
– Som barn tyckte jag att hon var fantastisk. Det är roliga och skickligt berättade historier. Som vuxen ser jag att böckerna är bra, för att de visar att man kan leva sitt liv på olika sätt, och att en familj kan se olika ut. Pippi är så bra för att hon står upp för sig själv. Som barn tyckte man kanske mer att hon var rolig för att hon åkte skridskor inomhus och så.

Gunnar Olsson, 65 år och pensionär, Åmotfors:
– Pippi är ett varmt och roligt barndomsminne. Jag tror hon stärker ungars identitet i att det är okej att vara annorlunda och speciell.

Hans Thol, 48 år och egenföretagare, Bangkok:
– Hur lång utläggning vill du ha? Pippi är bäst och har betytt allt för mig. Hon är världens starkaste tjej och världens bästa förebild. Idag älskar även min dotter Pippi och jag har sett filmerna säkert 20 gånger, tillsammans med henne.

Julia Kultti, 26 år och student, Stockholm:
– Pippi var en viktig del av barndomen och är en bra förebild för tjejer. Jag tänker att mina framtida barn ska få se mycket på Pippi Långstrump och mindre på japanska mangafilmer.

Magnus Rosén, 46 år och säljare, Stockholm:
– Pippi-filmerna är roliga att se på, för nöjes skull. Mina egna barn ser mycket på ”Pippi Långstrum på de sju haven” och ”Pippi Långstrump på rymmen”. Det är roligt att de håller än idag.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Pippi Långstrump

• I början av 1940-talet kulminerade debatten om vanartiga barn i Sverige. Debatten färgades tydligt av nazismen och dess idé om ordning och disciplin. Olydiga och uppkäftiga barn antogs sakna den rätta moralen och skulle tyglas.

• Den vilda, ouppfostrade och olydiga Pippi Långstrump, som poliserna Kling och Klang jagar över hustaket på Villa Villerkulla för att få in på uppfostringsanstalt, är Astrid Lindgrens kommentar på den samtida debatten om barnuppfostran.

• Redan 1902 instiftades den så kallade ”vanartslagen”, som slog fast att samhället skulle uppfostra de barn som föräldrarna själva inte klarade av att hantera. Denna lag innebar att samhället kunde ta ”ouppfostrade” barn från sina föräldrar mot föräldrarnas vilja.

• Lagen skärptes ytterligare 1924. Nu skulle barnavårdsnämnden inte bara ingripa när ett barn var ouppfostrat och olydigt, utan även när risk fanns för en sådan utveckling. Föräldralösa barn som Pippi Långstrump var de som först blev omhändertagna. Men även barn till unga ogifta mödrar riskerade att institutionaliseras. Detta eftersom barna­vårdsnämnderna ofta fann att dessa mödrar inte klarade av uppgiften att uppfostra sina barn.

• 1926, samma år som den skärpta lagen trädde i kraft, födde den 18-årige och ogifta Astrid Lindgren sitt första barn.

• Sonen föddes i Danmark. Detta för att barnet skulle hållas hemligt och inte orsaka skandal, då fadern var den gifte chefredaktören på Vimmerby Tidning. Sonen levde sina första tre år i en dansk fosterfamilj, innan han kom hem till mamma Astrid i Stockholm. Men först när hon gifte sig 1931 blev sonen officiellt hennes eget barn.

• Pippi Långstrump är Astrid Lindgrens debut som författare och återspeglar 40-talets nya och moderna syn på de vanartiga barnen. Vanartighet börjar nu tolkas som ett symptom på dåliga hemförhållanden, snarare än som en följd av bristande moralisk kompass hos barnet.

Källa: Ulf Boëthius, professor i litteratur vid Stockholms universitet