10-talets film: Brokig filmflora med oanade succéer

Aldrig har det varit så enkelt att göra film som i dag, och paradoxalt nog samtidigt aldrig så omständligt att nå fram i bruset. När det bitvis skakiga tiotalet nu övergår i ett ännu diffust tjugotal är det med produktionsmedel mer lätthanterliga än någonsin – menar hallå, vem trodde för tio år sedan på allvar att vi skulle kunna filma hela långfilmer med mobilen? – sida vid sida av strömningstjänsternas alltmer tilltagande inflytande på branschen.

Vad gäller svensk film har det senaste decenniet fött fram fler egensinniga regissörer än på länge. Från Lisa Langseths träffsäkra regidebut ”Till det som är vackert” och efterföljande Guldbaggevinnaren ”Hotell”, till Gabriela Pichlers oöverträffade klasskildring ”Äta sova dö” toppat med småstadssagan ”Amatörer”, och förra årets Oscarsbidrag och trollthriller ”Gräns” i regi av danskskolade Ali Abbasi – listan på sevärda svenska 00-talsfilmer, varav många även gått hem internationellt, kan göras oändlig. Och då har vi inte ens närmat oss Ruben Östlunds ”The Square” från 2017, som skakade om hela Filmsverige då den tog hem ett av världens mest prestigefyllda filmpriser i form av Guldpalmen på filmfestivalen i Cannes.