Krönika

Maria Sveland: Därför ska vi berätta om hatet

Publicerad 7 december, 2016

Dagens ETC

”Hatet och hoten slutade inte direkt komma, men plötsligt fanns det en högljudd allmänhet som tydligt tog ställning mot hatet genom att kärleksbomba och genom att protestera."

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Maria Sveland

Text

För några år sedan förändrades karaktären på de mejl jag brukade få från okända människor som hörde av sig med åsikter om det jag skrivit eller sagt. Det var som om någon vridit upp volymen och istället för de vanliga normalarga breven, de som handlade om att någon inte gillade min bok/tyckte jag hade fel, så var de nu plötsligt fyllda med invektiv, könsord och andra hätska formuleringar och så småningom rena hot.

Till en början blev jag mer generad än rädd. Min reaktion liknade många andras som utsatts för ett brott – man skäms trots att man på ett intellektuellt plan vet att det såklart inte var mitt fel att jag blev rånad/våldtagen/misshandlad/hotad. Så jag skämdes och var tyst. Tills jag började prata med andra kollegor och det visade sig att de också satt med samma skit i sin mejlkorg.