Lotta Lindqvist: Var är haverikommissionen om mäns våld mot kvinnor?

Hur har du orkat jobba med mäns våld mot kvinnor?” sms:ar en vän. Det har hänt något på jobbet som skakat henne. ”Orkat och orkat. Jag är märkt för livet”, svarar jag sarkastiskt. Att hela tiden vara i våldet och konfronteras med dess konsekvenser kräver att man aktivt bryter försvar som psyket annars ständigt bygger. Det är tungt och det är mänskligt att inte vilja veta. 

I november släpptes rapporten ”Kvinnors trygghet – ett jämställt samhälle fyllt av våld” framtagen av Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) och ­forskare från Örebro universitet. Det är en nationell omfångsundersökning av mäns våld mot kvinnor och fristående uppföljning på ”Slagen dam” från 2001. Men var är skandalrubrikerna? Haverikommissionerna? Analyserna? Rapporten visar nämligen att trots den senaste tidens enorma intresse för frågan har våldet inte minskat och på en del områden snarare ökat. Hela tiden jobbar vi med våldet, men hittills har vi alltså inte lyckats arbeta mot det.