Felicia Mulinari: Som om migranterna inte själva var aktivister

Romerna fick inte en säker och varm bostad, men några av dem fick till följd av definitionen vinter tillbringa en viss tid på Sofielunds Folkets hus. En tid som emellertid kom att kännetecknas av rasism, våld och inte minst socialdemokratins beslut att de besökande inte fick sova på nätterna, då lokalen inte var godkänd för övernattning. Vakterna skulle väcka dem om de såg någon blunda, och för att förhindra sömnen tändes och släcktes lampor konstant, dörren öppnades så att strimmorna av vinter kom att väcka också kramper och reumatism. Mot bakgrund av detta organiserade romerna på Sofielunds Folkets hus sig, anordnade en manifestation under parollen ”Vi vill sova”. Efter den fick de sova på nätterna. Att få sova några nätter är en mycket liten seger, men det är fortfarande en seger till följd av politisk kamp. Ändå beskrevs förloppet i termer av kaos och oroligheter och inte som den koncist artikulerade politiska handling som det faktiskt var. 

I Fronesis senaste nummer om familjen diskuterar Nancy Fraser och Linda Gordon den nyliberala användningen av ordet ”beroende” och visar hur vissa konstrueras som ”beroende” och hur det är grundläggande för skapandet av andras individualitet. I ett samhälle där rätten att agera är kopplad till idén om individualitet osynliggörs inte bara arbetet som de ”beroende” gör, utan också deras förmåga att ingå i politiska kamper. Vem som förstås som svag och beroende skapas i intersektionen av förtryck. I samma Fronesis-nummer visar Angela Davis hur konstruktionen av starka, oberoende svarta slavkvinnor jämte svaga, beroende vita kvinnor legitimerade överexploatering av de svarta kvinnornas kroppar, de var ändå inte ”riktiga” kvinnor. När Malmö stad förra året kritiserades för sitt beteende ursäktade Carina Nilsson sig med att romerna var ”överlevnadsexperter”, vilket kan tyckas vara ett cyniskt sätt att beskriva att en grupp har ett kollektivt minne av rasism, men kommentaren visar i likhet med Davis argument hur överdrivna styrkor tillskrivs vissa grupper för att på så sätt kunna överexploatera och våldföra sig mot deras kroppar.