Aleksandra Pogorzelska: Lyxrestaurangerna är fullsatta medan flyglarmen tjuter

På restaurang Otomansja i Butja, Ukraina, dignar middagsbordet av kött: kallskuret, varmrökt, korvformat, bredbart och inlagt. Vårt sällskap – sju europeiska journalister – försöker bryta upp. Vi vill se oss omkring i den lilla staden i Kievs utkant, som blev synonymt i hela världen med ryska styrkors grymhet. Hur har invånarna gått vidare efter ödeläggelsen? Hur de klarar av att leva när 458 av deras grannar hittades döda efter Rysslands ockupation av Butja? Dessutom är det strömavbrott och vi fryser, det finns en dieselgenerator men den räcker bara till kökets verksamhet. Men kypare fortsätter bära in tallrikar med rykande vareniki, köttfyllda degknyten, som våra ukrainska reseledare har beställt åt oss. De ropar in två flaskor pepparrotsvodka. Vi utlänningar ska inte tro annat än att ukrainarnas moral är orubblig.

Jag har besökt Ukraina många gånger, men den här resan är den första sedan 24 februari. Det mest omskakande är hur lite kriget märks i Kiev. Gatorna pulserar av liv, och även om det är färre människor i rörelse än tidigare så är stämningen fortfarande mer livad än i Stockholm. Teatrar, boutiquehotell, skönhetssalonger, ja, även sexshoppar håller öppet.