Det har hänt att jag lagt en hel femtiolapp i en tiggarmugg och tänkt: ”Så glada hennes barn i Rumänien ska bli! Kanske kan hon köpa en julklapp till dem?”

Och så får jag en snabb vision av hur en mager och illa klädd familj sitter runt en liten kolbrasa och blåser på sina kalla händer – när mamma tar fram den där färgglada kassen och börjar dela ut paketen.

Ni behöver inte alls tala om för mig vilken självgod godhetsapostel jag är, det finns tillräckligt med tomtar och troll på nätet som meddelar mig sådant. Det finns till och med en etikdocent i Lund som kostat på mig en elak loska.

Jag är så PK att jag blir varm inombords, när jag lyckas ge någon något hen länge önskat sig, skickat en filt med Röda Korset (och föreställt mig hur ett magert barn lägger sig tillrätta under den) eller till och med bara visat en främling vägen. Helt skamlöst ler jag för mig själv när jag skickar pantpengar för mina flaskor vidare till en insamling. I förra månaden lät jag en tiggare följa med mig in på Coop och så handlade jag åt henne (– och hon passade på, kan jag säga!).

Jag vet precis hur naivt det är. Och jag är sannerligen inte en ädlare sorts människa. Det är bara så jag är uppfostrad, och när jag gick i skolan berättade magistern om Den barmhärtige samariten. (Plats för skratt!). Föräldrarna skulle aldrig lämnat en hemlös ute i kylan.

Och det finns en fråga här.

Vem skadar jag egentligen med min självgoda naivitet? Kanske FÅR något rumänskt barn faktiskt en julklapp, kanske blev det fest i tältlägret när hen kom hem med kotletterna från Coop som jag betalat? Och själv mår jag förmodligen bättre i min själ av att tro det, än vad trollen mår av att misstro och hata. 

Snacka inte med mig om att jag lockar hit fler snyltande främlingar. Då är det ni troll som är naiva som inte inser att om några årtionden, när medelhavsområdet blivit obeboeligt och stora landområden översvämmats, då är de många miljoner, främlingarna som söker rädda livhanken genom att fly hit. Och de står inte artigt vid gränserna med asylansökan i nyporna. Då är det kanske vi, den svenska folkspillran, som sitter med muggarna. (Så ställ in den där resan till Phi phi Island och besök släkten i Säffle i stället, det var länge sedan sist.)

Tala om för mig när den enskildes moral gjorde denna fasansfulla u-sväng – från att det blev Fult och PK att göra oegennyttiga saker för medmänniskor och i stället coolt, häftigt och klarsynt att håna, hota, och angripa. Från Röda korset-bössan och 70-talets alternativjul till de två tonårspojkarna i Huskvarna som sparkade ihjäl tiggaren Gica. Ett ”pojkstreck”. (Läs Flashback och Twitter om saken och du kan inte behålla julgröten).

För inte så länge sedan var det kristendomen som stod för de värderingar som handlade om medmänsklighet, taga vara på sin broder och bergspredikans saliga är de barmhärtiga och renhjärtade (och många religioner har liknande påbud, inte minst islam). Jag tvivlar inte på att det finns äkta troende kvar där som inser att godheten är banal men en nödvändighet värd att kämpa för. 

Men i händerna på de så kallade ”Krist”-demokraterna i dag har det mest förvandlats till krav på mera vapen, bombplan och poliser. Högerkristna ungdomar i USA lär till och med ha börjat ifrågasätta den moral som bedrivs i dessa kretsar. Varför säger vår kyrka ”du skall icke döda”, samtidigt som de kämpar mot strängare vapenlagar?

Stegvis har u-svängen i moralen skapats med ord. Meditera en stund över orden Godhetsknarkare och Godhetsapostel! Hjälp sedan till att skapa motord! Hobbysadisterna? Ondskeknarkarna? Eller ”grytmaffian”, ni vet alla de där SD-arna som skjutit den svenska parlamentariska demokratin i sank därför att de ville ”röra om i grytan”.  

Och genom historien – vad tror ni höll flocken samman – inbördes hat, hån och strider, eller ”godhet”, medmänsklighet och uppoffringar för det allmänna bästa? 

Okej, kanske har jag naivt låtit mej utnyttjas emellanåt. Men om det verkligen kommer till en Yttersta dag hoppas jag att hela Trollskogen ställs öga mot öga med konsekvenserna av sina egna handlingar. Med deprimerade offer för nätmobbing, med ilandflutna barn – och med sitt eget inre.