Krönika

America Vera-Zavala: I mina drömmar överröstar skratten gråten

Publicerad 1 mars, 2024

”Jag hör de palestinska barnens skratt när jag drömmer om kriget, på natten och på dagen. De flockas runt mig och så frågar de vad jag heter. Och när jag svarar America, så skrattar de och när de slutat skratta så frågar de igen och skrattar igen”, skriver America Vera-Zavala.

Bild: Shutterstock (montage)

ETC nyhetsmagasin

”Aldrig glömma och aldrig förlåta” är en mening jag läser ofta i de mängder av Instagraminlägg om Palestina jag dagligen ser i mitt flöde.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.

America Vera-Zavala

Text

Jag hör de palestinska barnens skratt när jag drömmer om kriget, på natten och på dagen. De flockas runt mig och så frågar de vad jag heter. Och när jag svarar America, så skrattar de och när de slutat skratta så frågar de igen och skrattar igen. Sommaren 2002 är jag mänsklig sköld, en av alla Internationell Solidarity Movement-aktivister som är beredda att använda våra kroppar för att ställa oss mellan israeliska ockupationsmakten och palestinier. Jag är 26 år och har för länge sedan bestämt mig för att jag inte ska skaffa egna barn. När jag sedermera skaffar mig tre, så lär jag mig att barn kan upprepa saker de tycker om i oändlighet.

What’s your name?