Krönika. Linda Skugge.

2020-02-21 13:00
Puffetikett
Dagens ETC

Ett raggningsepos om pennor

Jag är alldeles för snål för att lägga ner några stora summor på skrivdon. Eller på porr.

 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Nu ska ni få veta hur det egentligen går till när man skriver en krönika. Hur man väljer ämne. Och vilka bevekelsegrunder man har.

Ofta är ens syften inte så nobla och fina som många skribenter, inklusive jag själv, vill ge sken av. Inte sällan har man helt andra syften än att man är nyfiken på textens ämne.

Vad menar hon? tänker ni. Brinner hon inte för det hon skriver om? 

Så här kan en random krönikörs (till exempel mitt) arbete gå till. Man är sugen på att kontakt­a någon av diverse tvetydiga anledningar. Ergo uppfinner man ett krönikeämne som man vet att hen går igång på och sedan ”intervjuar” man personen ifråga. Och sedan ”intervjuar” man ytterligare en person, för att det inte ska verka så genomskinligt och uppenbart. 

Enter pennor! Som jag på grund av mitt insta-stalkande vet att hen gillar. Pennor blir ett fantastiskt ämne. Då får jag dessutom skäl att läsa om Henry David Thoreau eftersom han arbetade i sin pappas blyertspennebusiness innan han flyttade ut i den där egenhändigt byggda stugan vid Walden pond – och jag kan dessutom passa på att dubbeljobba.

Ytterligare ett ovärderligt skrivtips i dagens sjunkande tidningsbransch: slå alltid fler flugor och så vidare. Läs BARA sådant som kan resultera i fler texter. Och som en händelse ska jag göra en boksida där ett ”kul bokcitat” ska ingå. Nu är Thoreau måhända inte så ”kul”, men visst är detta citat från 1854 rykande aktuellt?

”Odla fattigdomen likt en trädgårdsväxt, likt salvia. Gör dig inte så mycket besvär för att få nya saker och nya vänner. Vänd på de gamla; återanvänd dem. Saker och ting förändras inte; det är vi som förändras. Sälj dina kläder och bevara dina tankar.”

Jag kan inte säga att jag är någon pennkonnässör eller att jag ens pennporrar särskilt mycket. Jag skriver dagbok. Jag skriver väldigt många listor. Jag älskar en riktigt fuktig, våt penna som med precis lagom friktion glider över papperet. Och det känns ju, när man tänker efter, lite härligt porrigt.

Men jag är alldeles för snål för att lägga ner några stora summor på skrivdon. Eller på porr.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Men, för att verka lite påläst har jag införskaffat Caroline Weavers bok ”The Pencil Perfect” och lär mig massor. 

Exempelvis att bröd användes som suddgummi innan sådana fanns. Thoreau och hans farsa blandade valsperma (!) i graniten för att få det där perfekta vaxliknande materialet och en originalpenna från John Thoreau & Company går i dag för tusen dollar. 

Caroline Weaver, som driver en blyertspennbutik i NY, menar att hon säljer berättelser. Tänk på alla ord, idéer och bilder som en enda penna kan generera.

”Pennor fungerar ganska mycket som ångestdämpande medicin för mig”, säger Björn Finér, chefredaktör på tevesajten TV-dags vars senaste favorit är en Zebra Sarasa Mark On 0.5. ”Förr köpte jag pennor varje vecka men jag har blivit bättre på att låta bli. Om jag försöker mig på en analys så är det en livslång jakt på den perfekta pennan jag ägnar mig åt. Och fast jag inser att det inte finns en enda penna för alla ändamål, så kommer jag nog fortsätta leta resten av livet.”

Vad är det med pennan som dämpar ångesten, eller är själva skrivandet?

”Det är nog pennan, pappret och att fokusera på att (försöka) skriva. Det blir så nära mindfulness jag kan komma.”

Skriver du bättre med en bra penna?

”Det triggar helt klart min skrivlust men tyvärr skriver jag inte så läsbart, snabbt eller snyggt som jag skulle vilja – jag blandar gemener och versaler, textar och skriver skrivstil om vartannat och byter mellan två olika sorters gemena a. Allt detta lite random.”

Ditt bästa tips till nybörjarpennnörden?

”Ha en utlåningspenna du inte bryr dig om med dig. Du vill inte låna ut favoritpennan, och folk blir sura om man vägrar låna ut en penna om de ser att man har en …”

En annan pennörd är författaren och konstnären Nina Hemmingsson som tycker att det är viktigt att alltid ha en bra penna (särskilt Posca-pennor) inom räckhåll för att kunna fånga alla idéer och infall direkt.

”Det är kul med pennor som inte är så lätta att kontrollera, så att linjerna blir dynamiska.”

Är det pennan som skapar dina texter och bilder eller är det du?

”Vi gör det tillsammans och är helt beroende av varandra.”

Själv är jag inte så mycket för att hålla koll på olika varumärken. Färgen är det enda jag bryr mig om. Just nu är favoriten autentiskt blod­röd. Och dagboken går i exakt samma nyans. Och i den dagboken skriver jag ner listor över folk jag gärna vill träffa. Björn och Nina är två av dem.

Plus & minus

Plus: Sollentunas Morsor och farsor på stan.

Minus: Att det finns alldeles för många bra böcker och för lite tid.