Det enda jag med säkerhet kan säga är att då och då griper hopplösheten tag i mig

En av mina äldsta vänner är psykolog. Av honom har jag lärt mig många saker om det mänskliga tillståndet. Exempelvis att sättet som ”psykopater” porträtteras i populärkultur är helt missvisande för hur en äkta psykopat i det verkliga livet hade varit. En psykopat hade troligtvis inte varit en slipad men känslokall affärsman, som Patrick Bateman vill göra gällande i American Psycho. Enligt min vän hade en riktig psykopat snarare, och jag citerar, ”ätit glass och onanerat hela dagarna”.

Jag hör honom för mitt inre öra när jag befinner mig på vårdcentralen och en vänlig men lätt disträ läkare frågar ”hur känns ångesten, är den krypande eller mer panikartad?”. Min vän psykologen har berättat att det inte riktigt finns någon unison definition av ”ångest” inom vården. Att det tolkas lite olika beroende på vårdinstans. Med detta i åtanke svarar jag doktorn att jag inte vet riktigt, det enda jag med säkerhet kan säga är att då och då griper hopplösheten tag i mig.

Vill du fortsätta?

Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det loggar du in här .