Förslaget innebär i praktiken att EU ska börja med ett slags byteshandel med människor på flykt, vilket både juridiskt och moraliskt kommer att bli minst sagt problematiskt.

Detaljerna för uppgörelsen är fortfarande oklara, och avtalet är långt ifrån i hamn. Men grunden för fortsatta förhandlingar nästa vecka är att för varje asylsökande som EU skickar tillbaka till Turkiet efter att ha passerat Medelhavet ska en syrier tillåtas direktpassage från turkiskt flyktingläger till ett europeiskt land för att söka asyl. En ut, en in.

– Tiden för oreglerad migration till Europa är över, sa Europeiska rådets ordförande Donald Tusk nästan triumferande när förhandlingarna var över natten till igår. 

Men frågan är vilka EU-länder som ska stå för omplaceringen av de syriska flyktingarna från lägren i Turkiet. Inte ens med den föreslagna en-mot-en-regeln tycks viljan att dela på ansvaret inom unionen ha ökat nämnvärt. 

Tyskland har försökt samla en grupp EU-länder som vill ta emot flyktingarna från Syrien. Ungern säger bestämt nej, rapporterar flera svenska medier. Men att även Sverige, som har varit med i gruppen, nu säger nej till att acceptera fler flyktingar, talas det tystare om. 

Statsminister Stefan Löfven uttrycker sig positivt till att alla framtida flyktingar och migranter som kommer till Grekland nu ska tvingas tillbaka till Turkiet.

Det andra juridiska och moraliska dilemmat är att avtalet bara gäller syriska flyktingar. Att det finns människor med andra nationaliteter som också har asylskäl viftades ganska lättvindigt bort på presskonferensen efter förhandlingarna igår.

– De andra hanterar Turkiet som de ska göra, var Stefan Löfvens svar när han fick frågan om vad som exempelvis ska hända med alla afghaner som också har skyddsbehov och som fortsätter att kommer till Turkiet i tusental. 

På hemmaplan pågår samtidigt arbetet i inrikespolitiken för att försvåra för de flyktingar som trots allt lyckats ta sig hit så pass mycket att de antingen inte ska vilja stanna eller inte ska tillåtas stanna. Ambitionsnivån för svensk asylpolitik är fortsatt att den ska ligga på EU:s lägstanivå. Det gäller för såväl vuxna som barn.

”Avsikten med den ändrade regleringen är att begränsa möjligheterna att få uppehållstillstånd även för barn”, står det exempelvis i regeringens lagförslag för att göra tillfälliga uppehållstillstånd till regel, som nu är ute på remiss.