Rasmus Fleischer: Är Putin listigare än Twitter?

Det har ofta sagts att Vietnamkriget var världens första tv-sända krig, medan Kuwaitkriget 1990 var det första kriget som direktsändes. Sociala medier kom inte att spela en verklig roll i krigföringen förrän på 2010-talet, i synnerhet under kriget i Syrien. Till att börja med var flödena mest en arena där de krigförande parterna försökte föra ut sina motsatta narrativ. Gradvis har det sociala mediekriget  blivit allt mer intrikat.

Medan Ryssland under den gångna vintern byggde upp sina styrkor kring Ukrainas gränser följdes de inte bara av professionella försvarsanalytiker med tillgång till exklusiva satellitbilder. En stor del av kartläggningen skedde i stället via öppet tillgänglig data, med deltagande av medborgarjournalister och oavlönade entusiaster på Twitter. Att datera och lokalisera upplagda videoklipp, för att sortera bort desinformation och brus, är ett tidskrävande arbete. Viktiga insikter om ryska trupprörelser ska bland annat ha erhållits genom att sammanställa information om trafikstockningar på Google Maps.  Det kallas OSINT, "open source intelligence". Liknande grupparbeten via nätet har också spelat en viktig roll i att kartlägga de högerextrema nätverk som låg bakom stormningen av Capitolium.