Samuel Skånberg: Så får jag lagom med sociala kickar

Chipsreklam, smörreklam, EU-reklam (what?) och propagandabilder från konspirationsteoretiker som tror att jorden är platt förpestar mitt Facebook-flöde tillsammans med en kloakfontän av sexism, rasism och homofobi. Under lång tid har jag haft svårt att se sådant jag faktiskt bryr mig om: inlägg från mina vänner och politiskt engagerade kamrater. Det är många som upplevt det här när de använder sig av Big Techs sociala medier.

Men som tur är tar Facebook upp en mindre del av min tid. Jag har nämligen börjat hitta till en närvaro på nätet som jag mår bra av.

En vanlig dag får jag tag på nyhetstips via Mediakollen (en hemsida som Kamratdataföreningen Konstellationen, där jag är med, har skapat). Jag delar strunt och nyheter på Mastodon (ett öppet och fritt alternativ till Twitter), gruppchattar med föreningsaktiva i en rad olika rum på Matrix (öppet och fritt alternativ till Messenger/Slack/Discord) och läser nyhetsbrev från Skiftet och andra som kommer till min mejlbox. Jag tar del av bilder från systersonens kalas via familjens Signal-gruppchatt (alternativ till Whatsapp) och skickar – också via Signal – gulliga bilder på katten Morris till min fru som veckopendlar till Hudiksvall. När jag vill lägga ut texten om något skriver jag ett inlägg på min blogg.