Kommentar

Jens Ergon: 1,5-gradersmålet utgör en drakonisk utmaning

Publicerad 26 augusti, 2020

Dagens ETC

Den globala medeltemperaturen stiger obevekligt, med ungefär 0,2 grader per decennium. I takt med klimatsystemets färd ut i det okända håller vi också på att bli alltmer varse om konsekvenserna.

Det här är en kommentar.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Jens Ergon

Text

2020 kan bli det varmaste år som uppmätts, jämförbart med det tidigare rekordåret 2016 – och det utan att havsfenomenet El Niño, som 2016, ger uppvärmningen extra skjuts. Det är naturligtvis omöjligt att säga var medeltemperaturen kommer att landa, men någonstans 1,1–1,3 grader varmare än under förindustriell tid (1850–1900) är en rimlig gissning.

Samtidigt rapporterade Meteorologiska världsorganisationen (WMO) i juli att risken är 20 procent – en på fem – att något av åren 2020–2024 blir 1,5 grader varmare än under förindustriell tid. Det säger något om hur nära klimatforskningens säkerhetsgränser vi ligger. Enligt Parisavtalet ska världens länder försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5–2 grader – allt för att undvika ödesdigra konsekvenser, som att världen lång-siktigt binder sig vid havsnivåer tiotals meter högre än idag.