Eftersom el är en vara som alla behöver och eftersom kärnkraften är en del i den energimixen så betyder det att detta slutförvar betalas av elkunderna. Det är inte företagens ägare som gräver i sina fickor, utan elkunderna som har ett påslag på några öre och så skattebetalarna som kommer få stötta när projektet får ekonomiska problem.

Det är stora pengar det handlar om.

Byggbranschen har redan jublat över nya direkta inkomster på 19 miljarder kronor för tunnlar och nerfarter. Totalsiffran som uppges är annars allt från 100 miljarder för avveckling och slutförvar till 149 miljarder för kärnkraftens totala kostnader (SKB 2017).

Liksom i all annan infrastruktur som behöver många år på sig är felräkningarna självklara, ingen vet löneläget om tio år, ingen vet vilka markproblem som upptäcks under byggtiden, ingen kan idag ärligt säga att de vet om vi får problem med vattennivån runt Forsmark. Allt är gissningar.

Men låt oss utgå från 100 miljarder kronor för att ha något att diskutera.

Hur mycket pengar är egentligen det för att hantera något som vi inte får några intäkter från alls?

Skulle ge ny energi

Läsare hör av sig och frågar hur mycket solel det här motsvarar.

Det är ganska enkelt att svara på. Solcellsparker kan idag få upp paneler för sex kronor per watt (en watt producerar sedan en kilowattimme per år). Det betyder att 100 miljarder kronor räcker till 16 miljarder watt solceller, vilket på elspråket kallas 16 gigawatt. Och dessa 16 miljarder watt producerar då 16 terrawat­timmar (TWh) per år.

I 30 år!

Hela Sverige konsumerar idag 70 TWh till bostäder och service och 65 TWh till industri och nätförluster. 

Solel istället för slutförvar skulle stå för en rejäl del av svensk el. Istället för att gräva ner ett problem, skapar vi ny energi till landet.

Billigast av allt

Men inte bara det. Det skulle bli väldigt billig el. Solel producerar nämligen varje år dessa 16 TWh utan nya kostnader. Det behövs ingen gaskraft, inget uran, ingen kol för att solpanelerna ska ge ny el nästa år, de sköter sig själva utan tillskott av annan energi än den solen ger gratis.

Efter 30 år kan de faktiskt fortsätta jobba i 20 år till, men med lägre effektivitet i sakta fallande skala. Så räknar vi på de första 30 åren får svenska folket 480 TWh el och sedan 200 TWh till vilket betyder en kostnad per kWh producerad el på, håll i dig nu, 15 öre.

Solel är billigast av all ny el.

Vi kan givetvis också använda slutförvarsmiljarderna till batterier för att hjälpa solcellerna sprida ut sin energi över hela dygnet och balansera elnäten. Idag kostar storskaliga batterier också sex kronor per watt. Den ultimata mixen är tre fjärdedelar solel och en fjärdedel batteri.

Tänker man efter finns det väldigt mycket klimatklokt man kan göra för 100 miljarder.

Eller också gräver man några gigantiska hål och kallar det slutförvar.