Det är en tuff arbetsuppgift att lämna ett dödsbud – och ännu mer så när det handlar om ett barn som avlidit, som i det här fallet. Men poliser fortsätter att göra sociala medier-content av enskilda ärenden i strid med regelverket, och på ett sätt som påverkar myndighetens förtroende. Övertrampen fortsätter och Polismyndighetens ledning tar inte frågan på allvar.

Dagens ETC och undertecknad har sedan vintern år 2020 granskat polisens närvaro i sociala medier. Fokus har varit på direkta och grova övertramp, kulturen inom poliskåren och enskilda så kallade "influencerpoliser", som blandar in jobbet som polis i privat innehåll. Man lånar myndighetens trovärdighet för att stärka sitt egna varumärke – och i slutändan bli känd eller tjäna pengar på betalda samarbeten. Myndighetskonton och enskilda poliser producerar effektsökande eller dramatiska foton och filmer på gripanden, fortkörningar, vapenträning och hundpatrullering i utsatta områden. 

Grundtanken kan vara god, att visa upp arbetet för allmänheten eller åtminstone publiken som redan följer myndighetens kanaler. Men översynen brister och riktlinjer och regelverk läggs regelbundet åt sidan. I några få fall kan inlägg tas ned eller formuleras om, men det hör till ovanligheten. Anställda och fackligt aktiva poliser slår larm om att otydligheten och bristen på agerande från ledningens håll utsätter poliser och medborgare för risker.

Grumliga gränser

När det gäller den så kallade dödsbuds-filmen tackar Polismyndigheten nej till en intervju och lämnar istället en skriftlig kommentar. 

"Polisen har ett tydligt regelverk kring myndighetens officiella närvaro på sociala medier, men kan generellt inte ha synpunkter på anställdas privata konton eller vad de postar där. Den enskildes grundlagsskyddade yttrandefrihet sträcker sig väldigt långt och det inkluderar att få uttrycka åsikter även om dessa inte är i linje med myndighetens hållning. Däremot finns det i polisförordningen krav på hur anställda inom Polismyndigheten bör uppträda. Det finns också regler kring hur man som anställd får använda sin polisiära utrustning, och en tydlig rekommendation att inte använda uniform eller polisens symboler i samband med att man t ex via sociala medier uttrycker sina privata åsikter. Om en polisanställd bryter mot dessa regelverk kan exempelvis närmaste chef agera för att korrigera ett felaktigt beteende. Bryter man mot lagen så kan man, precis som vem som helst, bli föremål för en utredning. Att det i fall som dessa finns en uppenbar risk att allmänheten inte uppfattar skillnaden mellan våra officiella konton och enskilda polisers privata konton och att det kan påverka deras förtroende för myndigheten är uppenbart. Vi kommer därför att ta frågan vidare internt."

Att hänvisa till enskilda anställdas yttrandefrihet räcker bara så långt när gränsen mellan privat och jobb hålls medvetet grumlig. Flera av de största influencerpoliserna är samtidigt med i polisens officiella kommunikation utåt och privata inlägg varvas med information och uppmaningar från myndigheten. Det är värt att påminna om att inga andra myndigheter har samma problem. Det finns inga socialsekreterare som gör betalda samarbeten med gig-företag eller spa-anläggningar. Inga handläggare på Migrationsverket som gör content av utvisningar.

Barn på bilder

Det är viktigt att förstå att övertramp sker regelbundet, ofta utan myndighetens vetskap. Emma i Piteå är inte den enda som har gjort Tiktoks om dödsbud. Polisen och influencern Filip Pelas blandar jobb, fritid och reklamsamarbeten i sina privata kanaler. I ett inlägg den andra augusti berättar han, över bakgrundsmusik, om när han lämnade ett dödsbud till "en ung mamma med två barn". Filip berättar effektsökande och med starka detaljer om det enskilda ärendet. På Instagram beskriver Filip Pelas en händelse där ett barn har blivit utsatt för sexualbrott. Han skriver "hon nämnde att hon tittat på humorklipp av mig på nätet. Jag blev glad att vi kunde skratta åt det & att det fick dig att le." och avslutar inlägget med en uppmaning om att bli polis.

Barn och barns personuppgifter är särskilt skyddsvärda och enligt Polismyndighetens riktlinjer ska inga enskilda ärenden som involverar minderåriga refereras till eller berättas om på sociala medier. Trots det är det vanligt att myndigheten själva lägger upp omaskade bilder på barn som poserar eller leker i en polisbil eller polisbuss. Bara den senaste månaden har polisen i Skärholmen, Huddinge och på Norrmalm postat bilder på barn som omedelbart går att känna igen.

Politik från polischefen

När myndigheter kommunicerar är det myndighetsutövning. På polisens hemsida listas 16 twitterkonton som tillhör enskilda personer. Det ska vara konton som företräder myndigheten utåt, men bara ett konto skriver tydligt ut att det är ett officiellt konto som representerar polisen. Två konton tillhörande chefer skriver ut att det används både privat och i yrket, trots att det handlar om ett myndighetskonto. En annan polischef med ett officiellt konto har den senaste veckan twittrat om Rysslands krig, om krav på att en minister ska uttala sig i en fråga, om att skatt är en direktöverföring mellan människor som har pengar och som inte har genom bidrag, om att vänsterpartisten och riksdagsledamoten Linda Snecker ökar hotbilden mot socialtjänstens anställda för att plocka röster, och att "något är ruttet i Sverige".

Flera poliser som Dagens ETC har talat med säger att problemet framför allt ligger hos den högsta ledningen, att man helt enkelt inte ser övertrampen som ett prioriterat problem. Rikspolischef Anders Thornberg har fått larm och interna rapporter föredragna för sig, som det egna dataskyddsombudets rapport från sommaren 2021. I rapporten konstateras det att myndigheten ”definitivt bör vidta åtgärder” och att bristerna är av sådan karaktär att det ”skulle kunna motivera en skadeståndsskyldighet eller kritik från berörda tillsynsmyndigheter”. Den uppdaterade handboken som skulle komma hösten 2021 är inte färdig.