Joakim Medin: Oppositionens seger i Ungern viktig för hela Europa

Färgglada fyrverkerier exploderar på himlen ovanför Budapest. När klockan är midnatt vibrerar den ungerska huvudstaden fortfarande av högljudd musik, hurranden och dans på gatorna, där det också ligger enorma mängder urdruckna ölburkar och vinflaskor och skräpar. 

Det är så här Orbánregimen faller i Ungern. Fredligt, med fest, och med ett enormt hopp inför framtiden.

– En ny era efter 16 år. Europa firar, världen firar! Äntligen ett ljus i dagens mörka politik, skriver Boglarka Radomski till mig, en av många svensk-ungrare som rest till det gamla hemlandet för att uppleva valdagen.

Politisk historia

Inför valet den 12 april visade alla oberoende mätningar att oppositionspartiet Tisza var störst i Ungern. Ändå fanns det en oro för vad söndagen skulle bjuda på, efter alla avslöjanden om organiserat röstköpande och rykten om ryska sabotageplaner. Men nu skriver Ungern politisk historia, när man sett till att premiärminister Viktor Orbán förlorar makten.

Den regeringschef som var först med att etablera ett högerauktoritärt styre i ett EU-land, och som rullat tillbaka utvecklingen sedan 1989 till en sådan grad att Ungern inte längre klassats som en fullvärdig demokrati, som första land i EU – han behåller nu inte längre sitt ämbete.

Valresultatet i Ungern kommer oundvikligen att skaka om det politiska landskapet i Europa. Vladimir Putin mister sin främsta allierade i EU. Stödet från EU till Ukraina kommer växa och bli lättare att förverkliga. Andra auktoritära högerpopulister har anledning att känna oro, när de sett att inte ens Orbán, som riggat för att stanna kvar permanent som premiärminister, lyckades hindra oppositionen från att växa och vinna.

Viktiga lärdomar

Med detta kan Ungern också gå från att under de senaste 16 åren ha varit ett laboratorium för högerauktoritär politik, till att bli en plats för återdemokratisering. Det kommer ge ännu viktigare lärdomar om hur svårt det är att reparera en demokrati, än vad vi redan fått från Polen de senaste två åren.

I sammanhanget är det omöjligt att inte själv bli personligt berörd, av vad söndagen bjudit på i Ungern. Situationen här under Orbán har lett till att alla mina närmaste ungerska vänner har lämnat sitt land, av politiska skäl. De första gav sig av omedelbart efter valet 2018, till Portugal och Mexiko. Några år senare följde andra i samma fotspår, till Österrike, USA, och så vidare.

Ny era

Nu faller den regim som fått så många demokratiska och välutbildade ungrare att rösta med fötterna och ge sig av från sitt hemland. Den regim, som så många gånger gått till anfall mot mina journalistkollegor och de fria medierna i Ungern. Och som även beordrat sina diplomater att angripa mig, på svensk mark, och som befallit sina propagandamedier att svartlista mig och andra fria journalister och författare, som fiender till den ungerska nationen.

En ny era kan börja i Ungern, som kan ersätta denna mörka period. Det kommer inte bli lätt, med tanke på att Orbán lämnar efter sig en statsapparat där varenda institution och myndighet leds av hans lojalister, istället för av oberoende generaldirektörer och chefer. Här kommer demokratiska krafter behöva hjälpa en ny regering under Tisza och dess ledare Péter Magyar att bygga upp fria institutioner och en fungerande rättsstat i Ungern.

Men det tänker ingen på ikväll. Festprissarna på gatorna firar. Bland dem också många människor som tidigare röstat på Fidesz, vilseledda som de varit, till att tro att de inte kan få ett bättre liv än de haft under Viktor Orbán.