Kommentar

Joakim Medin: Nils Horners arv är att fria medier ska stå upp mot översittare

Publicerad 11 mars, 2024 (Uppdaterad 11 mars, 2024 )

Nils Horner.

Bild: Yvonne Åsell/TT

Dagens ETC

Tio år har passerat sedan Sveriges Radios korrespondent mördades i Afghanistan. Jämfört med då är dagens utmaningar och hotbilder ännu större för utrikesjournalistiken – men uppdraget också desto viktigare, skriver Joakim Medin.

Det här är en kommentar.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Joakim Medin

Text

Sveriges Radios utrikeskorrespondent Nils Horner sköts i bakhuvudet på öppen gata i Kabul den 11 mars 2014. Han befann sig i ett av de säkraste kvarteren i den afghanska huvudstaden och hade kommit för att rapportera om presidentvalet. Mordet ledde till att många av hans internationella kollegor kallades hem och under en period drog sig redaktioner för att skicka nya reportrar till Afghanistan. Ingen har någonsin gripits eller dömts för mordet.

Under de tio år som passerat har Nils Horner varit en påminnelse om vad det kan kosta att arbeta som journalist i länder med väpnade konflikter, förtryckande regimer eller andra hotbilder. Om hur det värsta tänkbara scenariot påverkar kollegor även i andra länder – innan journalistiken förhoppningsvis gör revansch.