Det är anmärkningsvärt hur mycket pengar, resurser och PR-maskineri som krävs för att några kändisar ska få känna sig viktlösa i åtta minuter. Den glittriga rymdshowen signerad Blue Origin lyfte till över 100 kilometers höjd, passerade Kármánlinjen – gränsen för vad som tekniskt sett räknas som rymden – och landade sedan med tre fallskärmar i ett dammigt ökenlandskap.
Passagerarna? En handplockad skara kvinnor. Popstjärnan Katy Perry, Jeff Bezos fästmö, en programledare och en filmproducent.
Syftet? Girlpower. Symbolik. Innehåll.
Ett slags högbudget-selfieprojekt med utsikt över jordens undergång. Trots att spektaklet i sig är en pinsam uppvisning i mänsklig dumhet, fanns det ändå några ögonblick som stack ut lite extra.
Här är de fem mest cringe-värdiga stunderna från resan.
1. Den fallosformade raketen
Bild:
AP/TT
Ja, vi vet att raketer ofta är… falliska. Men det här? Det är inte längre en undermedveten symbolik – det är en konkret penis med boosters. Blue Origin har lyckats designa en rymdraket så anatomiskt korrekt att den censurerats på Instagram.
Att det dessutom var en ”kvinnlig expedition” gör det hela till ett slags ironiskt konstprojekt man helst slipper tolka. Antingen är det ett medvetet statement. Eller ett mycket olyckligt resultat av dåligt konsekvenstänk.
2. Ringandet i klockan
Det är inte standard att ringa i en klocka innan en rymdresa. Det görs vid specifika milstolpar – som när astronauter på ISS ringde Nasdaq-börsens öppningsklocka från omloppsbanan. Men nu?
Här står Katy Perry och ett gäng celebriteter på rad och får varsin glamourös liten stund framför kameran, där de långsamt går fram till klockan och poserar innan de plingar. En ceremoni värdig ett influencersamarbete med Dyson – inte en rymdfärd. Allt är koreograferat. Allt är yta.
3. Girlpower-ögonblicket
”TAKE UP SPACE!” ropade de sex kvinnorna i kör i viktlösheten, som ett slags peppigt mantra. Det skulle vara ett statement. En feministisk kraftsamling. En girlboss-ritual i universums centrum.
Men är det verkligen så vi tar plats nuförtiden? Genom att bokstavligen skjutas upp i rymden i samarbete med en tokig miljardär medan kamerorna rullar?
Egentligen borde de kanske tagit en tyst minut för feminismen. Den har förvandlats till ett glittrigt paket med lösögonfransar, hurrarop och symbolverkan – utan verklig innebörd. Den feministiska kampen har blivit något som får plats på ett klistermärke, gärna i metallic. Ett varumärke, snarare än en rörelse.
Slagordet ”Take up space” brukade handla om att ta plats i styrelserum, i debatter, i historieböcker. Nu handlar det om att ta plats i en penisformad rymdraket.
4. Katy Perry kysser jorden – efter tio minuter i rymden
Efter knappt tio minuter i omloppsbana landade kapseln. Katy Perry klev ut, slöt ögonen i vördnad – och kysste jorden. Bokstavligen. Det var ett ögonblick som skulle signalera tacksamhet. Ödmjukhet. En hyllning till vår planet.
Men man kan ju undra, hur mycket av jordens resurser krävdes för att Katy Perry skulle få glida omkring tyngdlös i åtta minuter och posta selfies i slow motion? Hur mycket bränsle gick åt? Hur mycket koldioxid pumpades ut för det här extremt dyra spektaklet som i bästa fall producerade en viral TikTok och ett par ”inspirerande” captions?
Besättningen och Jeff Bezos efter landningen.
Bild:
AP/TT
Säg inte till mig att mina tillplattade mjölkpaket, mina 7 kronor för en pappkasse på ICA och att välja tunnelbanan istället för bilen ska rädda miljön när kvinnor slungas upp i rymden för att göra Instagram-videor med galaktisk ljussättning.
Och sedan, i en intervju efteråt, säger Katy Perry: ”Det handlar om en kollektiv energi och att skapa plats för framtida kvinnor. Det handlar om denna underbara värld som vi ser där ute och uppskattar. Detta är allt till förmån för jorden.”
Jag vågar satsa min högra hand på att det knappast är jorden som tjänar på det här spektaklet. Det är Jeff Bezos.
5. Katy Perry och tusenskönan
Nästan som i trans svävade hon runt inne i kapseln – Katy Perry, vår tids viktlösa profet. Men i stället för att vända blicken ut mot jordklotet – den där lilla blå pricken som just nu brinner, smälter, översvämmas och förintas – ställde hon sig framför en kamera. Jajamän. Och höll upp en tusensköna.
En liten vit blomma, med gul mitt. En symbolisk gest, tillägnad hennes fyraåriga dotter Daisy.
Om det är något som verkligen fångar allvaret i vår tids existentiella klimatkris, så är det väl att dra på sig lösögonfransar, åka 100 km rakt upp i luften och spela in ett tribute-klipp till sitt barn med en blomma i handen. Att skapa ännu mer content för en värld som tappat känseln i fingertopparna.
Till och med i tyngdlösheten vinner behovet av att skapa innehåll till sociala medier.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
