Innan Tidöpartierna tog makten var en sak klar i klimatpolitiken: vägtrafiken skulle dra det tyngsta lasset för att minska utsläppen som inte ingår i EU:s utsläppshandel. När transportmålet om 70 procents utsläppsminskning till 2030 sattes upp 2017 motiverade Löfven-regeringen det med att det skulle bli mindre svårt att minska utsläppen från vägtrafiken än från jordbruk och arbetsmaskiner.
Men sedan dess har priset på bensin och diesel blivit en av landets ömmaste tår, och regeringen har därför sänkt den fördyrande reduktionsplikten och därmed fört transportmålet utom räckhåll. Lösningen på det problemet ser ut att bli att målet skrotas. Det är dock inte alls säkert att priset vid pump blir lägre med Sveriges EU-åtaganden till 2030, så det faktum att SD nu tycks ställa sig bakom dessa har höjt en del ögonbryn.
EU antog tidigare i år ett nytt utsläppshandelssystem för drivmedel, som ska införas 2027. Tyska forskare varnade nyligen i nättidningen Euractiv att det kan leda till att priset vid pump chockhöjs med fyra kronor över en natt. Även om så inte sker, innebär EU:s mål att Sveriges användning av fossila drivmedel måste halveras till 2030 från dagens nivå enligt miljökonsulten Magnus Nilsson. Hur regeringens kommande klimathandlingsplan hanterar det blir intressant att se.
”Det gröna guldet”
Ett annat frågetecken är hur Sverige ska uppfylla EU:s krav att skogens nettoupptag av koldioxid ska öka med fyra miljoner ton till 2030. Svårt inte minst med tanke på att upptaget numera sjunker. Troligtvis kräver målet att skogsavverkningarna begränsas. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) talade sig på pressträffen i stället varm för skogen som ”det gröna guldet”. Guld är som bekant inget man brukar låta vara ifred, även om just detta enligt en del experter är det bästa sättet att maximera skogens totala kolinbindning.
Det är tydligt att Tidöregeringen kommer att hålla sig långt borta från skogsindustrins tår på sin väg mot klimatmålen.
Frågan är mycket omstridd även bland forskare, men för Ebba Busch råder ingen tvekan:
– En brukad skog, en hållbart brukad skog är enda förutsättningen för att den ska kunna fungera som kolsänka, sa hon vid pressträffen.
Det är tydligt att Tidöregeringen kommer att hålla sig långt borta från skogsindustrins tår på sin väg mot klimatmålen.
Inga köttfria måndagar
En liknande hänsyn visas jordbruket och alla konsumenter av kött och mejeriprodukter. Jordbruket nämns över huvud taget inte i det nya klimatpolitiska tillägget till Tidöavtalet. Att äta mer vegetariskt är en av de lägst hängande frukterna i klimatomställningen enligt forskningen. Men lantbruksminister Peter Kullgren (KD) var tydlig när han i våras meddelade att den svenska livsmedelsstrategin ska ses över:
– Jag avser inte lägga mig i människors matvanor, om man äter kött en gång i veckan eller varje dag, sa han då till Sveriges Radio Ekot.
På veckans pressträff var det bara Ebba Busch som rörde vid frågan med en lätt raljerande kommentar om att omställningen inte ”primärt ska ske via köttfria måndagar på äldreboenden”. Det använde hon som kontrast till vad som verkar vara regeringens huvudfokus: utsläppsminskningar i andra länder.
Sådana kan Sverige bidra till på flera olika sätt, varav de flesta har en sak gemensamt: de finansieras genom skattemedel. På så vis behöver inget enskilt särintresse få sina tår trampade på, utan bördan fördelas på alla skattebetalare. Risken är förstås att det inte räcker för att nå några klimatmål.
