Kommentar: Generation gratis – i säng med Facebook

Hela mitt liv har jag dragits med en ovilja att betala för mig. Jag har plankat mig igenom Europas huvudstäder, nogsamt bläddrat mig genom fildelarnas alla skivbackar och genomlevt mina sysslolösa dagar i bibliotekens läsesalonger.

Vi som var ”generation gratis” har varit medskyldiga till att forma internet. Med hjälp av reklam och övervakning lyckades kommersialismen i mitten på 2000-talet äntligen övervinna oss. Napster byttes mot Spotify, bloggar till Facebook och roliga klipp hamnade på Youtube istället för i e-posten. Så länge allt fortsatte vara gratis.

”Om en tjänst är gratis är det användarna som är varorna”, som Aleksa Lundberg poängterade i sin senaste krönika i Dagens ETC. Där hon fortsätter med: ”Hellre en betaltjänst där företagen kan ställas till svars”. Kanske är hennes önskan på väg att besannas.

Mycket tyder på att internets gratisfest är över. Forskaren och författaren Tim Hwang konstaterade för ett par år sedan, i sin bok ”Subprime Attention Crisis”, att hela uppmärksamhetsekonomin är en bubbla. Och som alla bubblor kommer den till sist spricka.

Den välbeställda medelklassen blir nu allt mer benägen att betala för att slippa övervakas och utsättas för reklam, rapporterar The Economist. När den mest eftertraktade målgruppen backar blir det svårt att locka annonsörer till digitala plattformar.

Nya lagar försvagar också ett reklamfinansierat internet. Restriktionerna för reklam riktad mot barn blir allt strängare. EU:s dataskyddsförordning (GDPR) gör det svårare att slentrianmässigt samla in information för att effektivisera reklam riktad mot oss.

Facebook, som en gång i tiden lovade att ”vi är gratis och kommer alltid att vara det”, erbjuder nu möjligheten att slippa reklam mot betalning. Vad denna utveckling gör med Facebooks framtid återstår att se.  

Själv betalar jag idag lydigt för att få tillgång till rudimentära verktyg som e-post, VPN (virtuellt privat nätverk) och för att slippa reklam och övervakning. Men du hittar mig fortfarande ibland i olika läsesalonger eller rotandes i digitala skivbackar.