Ulrika Lindahl: Bråkstaken som rättade in sig i ledet

”Handlar det om klass? Om att de som arbetar i äldreomsorgen framför allt är undersköterskor och vårdbiträden och alltså inte lika viktiga?” Kommunals ordförande Tobias Baudin var, som representant för Sveriges största yrkesgrupp undersköterskorna, rasande några månader in i pandemin.

Medan personalen på sjukhusen såg ut som att de bar rymddräkter när de gick in till smittade patienter fick personalen på äldreboenden och i hemtjänst knappt munskydd. Smittan spreds, äldre dog och det fanns inte tillräckligt med resurser för att stoppa det.

Enligt Baudin handlade det om klass. Någon som nästan ingen pratar om i det offentliga samtalet längre. Han krävde högre löner, bättre villkor, bättre utbildningar och lika många miljarder till äldreomsorgen som regnat över företagen när pandemin skulle bekämpas.

Tobias Baudin var helt enkelt ganska besvärlig för den socialdemokratiska regeringen. Visade på hur klyftorna växt och hur välfärden monterats ner, även under socialdemokratisk ledning.
Som ordförande för Kommunal hade han redan tidigare börjat göra sig lite besvärlig för S-ledningen. Lämnade las-förhandlingarna i protest när han tyckte att utredningen föreslog alldeles för stora försämringar av anställningsskyddet, drog in det årliga partibidraget från Kommunal till S på tre miljoner för att satsa på en politikerskola för förbundets medlemmar istället, öppnade för att samarbeta med Vänsterpartiet i vissa frågor. Han bråkade också med LO-ledningen och de andra förbunden när han inte tyckte att de var tillräckligt solidariska med de underbetalda kvinnliga välfärdsarbetarna. Sveriges största fackförbundsordförande började låta som en riktigt radikal röst.

Men så tystnade det. Villkoren i äldreomsorgen försvann från scenen i takt med gängkriminaliteten och skjutningarna ställde sig i rampljuset igen. Baudin rasade inte längre. Och så kom bomben. Kommunal som hela tiden varit en av de mest kritiska rösterna till de förändringar i las som regeringen lovat Centerpartiet och Liberalerna, för att de skulle urholka anställningstryggheten och slå hårt mot de med osäkra anställningar, står plötsligt på en presskonferens och meddelar att förbundet har förhandlat bakom ryggen på de andra LO-förbunden och nu ställer sig bakom las. Kritiken var massiv. Men regeringen och Socialdemokraternas ansikte var därmed räddat.