Clara Lee Lundberg: Bad Bunny kan rädda unga killar från manosfären

Att växa upp som ung man i dag framstår alltmer som mardröm.

Sämre betyg, ökad psykisk ohälsa, utbredd arbetslöshet och destruktiva maskulinitetsideal visar på en oroande utveckling för unga män i samtiden. Lägger vi till de stigande siffrorna för porrmissbruk och suicidrisk blir bilden nattsvart.

De senaste åren har manosfären och dess okrönta kungar – Joe Rogan, Jordan B Peterson, Andrew Huberman och de trafficking- och våldtäktsanklagade bröderna Andrew och Tristan Tate – erbjudit ett alternativ. Unga män har i brist på andra valmöjligheter lockats att lära sig hur man optimerar sitt testosteron, förnedrar kvinnor, förtrycker sina känslor, bygger muskler och hatar minoriteter. 

Men det finns en megakänd, omåttligt populär, stenrik och fruktansvärt framgångsrik person som kan utmana manosfärens toxiska maskulinitet, och som förkroppsligar en helt annan slags manlighet än den som Joe Rogan och grabbarna förespråkar. Och den mannen heter Bad Bunny.

När den 31-åriga puertoricanska superstjärnan för några dagar på Grammygalan (där han var nominerad i sex olika kategorier varav han vann fem) fick reda på att hans senaste album ”Debí Tirar Más Fotos” blev det första spanskspråkiga albumet att vinna priset för årets album gjorde han det som han brukar göra när han blir glad eller rörd: Grät. Och brydde sig inte om att miljontals människor såg på.

På darriga steg, iklädd en svart sammetsfrack från Schiaparelli med en korsettsnörning i ryggen, tog han sig sedan upp på scenen för att ta emot det prestigefyllda priset och lyckades trots tårarna hålla ett tal som redan delats av miljontals människor:

”Ut med ICE. Vi är inga vildar, vi är inga djur, vi är inga främlingar. Vi är människor och vi är amerikaner.”

Super Bowl är ett av de mest maskulint kodade evenemangen i populärkulturen, starkt präglad av patriotism, ölreklam, konkurrens och testosteron.

Bad Bunny, eller Benito Antonio Martínez Ocasio som är hans riktiga namn, har under sina knappt tio år som artist förkroppsligat ett nytt sätt att vara man på. 

Inte på ett insmickrande, effektsökande eller överdrivet sådant, utan genom att visa hur traditionellt manligt kodade attityder och estetik kan samexistera med det queera, sårbara och empatiska.

När Bad Bunny som 22-åring slog igenom med traplåten ”Diles” 2016 handlade texten om hur mycket han gillar att tillfredsställa sin tjej sexuellt, och i balladen ”Amorfoda” som kom några år senare sjunger han om sitt brustna hjärta. Bad Bunnys texter handlar absolut, som så mycket annan reaggetonmusik, om sex och tjejer – och har en del sexistiska inslag. Men han sjunger också om att vara olyckligt kär, gå i terapi, sakna sitt ex, och att känna sig utnyttjad av någon som bara ser honom som ett sexigt, gulligt tidsfördriv.

Bad Bunny har också under hela sin karriär lekt med den androgyna och kvinnligt kodade estetiken. Han var en av de första manliga artisterna i sin genre med att måla naglarna, han klär sig regelbundet i kjol och andra feminina plagg, och använder makeup. 

Samtidigt uttrycker han ofta det traditionellt maskulina med kepsar, sneakers och kostym, och har även varit underklädesmodell för det amerikanska märket Calvin Klein. 

I videon till hiten ”Yo perreo sola” uppträder Bad Bunny som drag queen med röda lackkläder och sjunger om en kvinna som äger dansgolvet på sina egna villkor. Han har också offentligt kysst en av sina manliga dansare och spelat bög i filmen ”Cassandro” om den mexikanska gayikonen och lucha libre-brottaren Saúl Armendáriz. Reaggetonstjärnan har även använt sina plattformar för att kritisera homofobi och transfobi, som när han till exempel uppmärksammade våldet mot en transperson i Puerto Rico i en tv-show med Jimmy Fallon genom att bära en tröja med texten ”De dödade Alexa, inte en man i kjol”.

Som populärkulturell manlig artist underminerar Bad Bunny med sin blotta uppenbarelse idén om att maskulina, heterosexuella män måste undvika det feminina för att uppfattas som “riktiga män”.

Söndagen den 8 februari ska han som första helt spanskspråkiga artist vara huvudakt på Super Bowl Halftime Show (halvtidsshowen i finalmatchen i den amerikanska fotbollsligan NFL), som är USA:s viktigaste och största livesportevenemang. Ett perfekt tillfälle för alla de miljontals män och unga killar som kommer att titta att möta en annan kulturell berättelse om vad det innebär att vara man. 

Super Bowl är ett av de mest maskulint kodade evenemangen i populärkulturen, starkt präglad av patriotism, ölreklam, konkurrens och testosteron. Att Bad Bunny kliver in i just detta sammanhang är därför symboliskt.

I en samtid som präglas av misogyna mansrörelser och en nykonservativ längtan till gamla könsroller kan hans Super Bowl-framträdande därför bli mer än underhållning: det kan bli en påminnelse om att det finns fler – och bättre – sätt att vara man på än dem som manosfären predikar.