Klimat.

2020-07-14 18:26
Puffetikett
Dagens ETC

Vill göra bränsle med förnybar el – siktar på att bygga unik fabrik i Sverige

Sjunkande kostnader för förnybar energi håller på att bana väg för ett nytt genombrott: Elektrobränslen. Startup-bolaget Liquid Wind vill bygga världens första fabrik för e-metanol i Norrland.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– Vi är övertygade om att den positiva kostnadstrenden kommer att hålla i sig, drivet av fortsatt teknikutveckling och ökad utbyggnad av både vind- och solkraft. Detta utgör grunden för en storskalig utbyggnad av så kallad power-to-Wind, produktion av bränsle från förnybar el, säger Claes Fredriksson, grundare och VD för Liquid Wind.

Tanken att tillverka bränslen med hjälp av förnybar energi är långtifrån ny. Men det är först nu som den är på väg att förverkligas. Hittills har grön vätgas – vätgas producerad med förnybar el – fått mest uppmärksamhet. Det är ett exempel på power-to-gas, el-till-gas. Men på liknande sätt kan förnybar el användas för att tillverka flytande bränslen. Liquid Wind vill nyttja svensk vindkraft för att tillverka metanol – e-metanol – som bränsle för sjöfart och tunga transporter.

– Vi har sett en fantastisk utveckling för vindkraft i Nord­en, där teknikutveckling och storskalig utbyggnad har drivit ner kostnaderna. El utgör mer än 60 procent av produktionskostnaden för e-metanol. Därför är tillgång till förnybar el till låg kostnad avgörande, säger Claes Fredriksson.

Koldioxid från pappersbruk

Konceptet är enkelt. Precis som vid tillverkning av grön vätgas nyttjas förnybar el, i det här fallet vindkraft, för att tillverka vätgas från vatten med hjälp av elektrolys. Därefter pusslas vätgasen ihop med koldioxid för att få fram metanol.

Koldioxiden vill Liquid Wind plocka ur den svenska pappersindustrins skorstenar. Massaindustrin står för omfattande koldioxidutsläpp. Men eftersom utsläppen är biogena räknas de inte till Sveriges officiella utsläpp. Fångas koldioxiden in och nyttjas för tillverkning av e-metanol så blir resultatet ett koldioxidneutralt elektrobränsle. Enligt Claes Fredriksson ger e-metanol 90-97 procent lägre utsläpp än fossila bränslen.

– Vi utnyttjar vad som kallas CCU, Carbon Capture and Utilization, det vill säga att fånga koldioxid och använda den för att producera elektrobränsle i ett kretslopp. Vi har dialog med alla större papperskoncerner och vi ser ett stort intresse för samarbete, säger Claes Fredriksson.

Vid Norrlandskusten

Exakt vilket pappersbruk Liquid Wind kommer att samarbeta med vill han inte avslöja. Men att det ligger någonstans längs Norrlandskusten står klart – där finns både rikligt med vindkraft och pappersbruk. I höst ska konsortiet som utvecklar fabriken – inklusive Siemens – inleda designfasen. Planen är att fabriken ska stå färdig 2023. I så fall blir det en av de första för elektrobränslen i världen, och den första för e-metanol.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

– Rent praktiskt bygger vi vår anläggning i anslutning till pappersbruket. Den del som samlar in och renar koldioxiden byggs inne på bruket, vid den skorsten där rökgaserna finns. Den rena koldioxiden tas över till vår anläggning via en pipeline där den blandas med vätgas från elektrolysen och omformas till metanol i en metanolreaktor, berättar Claes Fredriksson.

Fabriken drar 50 megawatt och ska producera 45 000 ton bränsle per år, med hjälp av 70 000 ton koldioxid från bruket.

Vad kostar fabriken? Och vad blir prislappen för bränslet?

– I dagsläget räknar vi att en fullskaleanläggning kommer att kosta ungefär 110 miljoner euro (1,15 miljarder kronor). Priset på det färdiga bränslet beror på elkostnaden och kommer att vara mellan 600–700 euro per ton, säger Claes Fredriksson.

Siktar mot är marina sektorn

PPriset är inte direkt jämförbart med fossila bränslen eftersom energiinnehållet i metanol är lägre. Omräknat per energienhet räknar Claes Fredriksson med ett pris liknande dagens biodiesel och ungefär det dubbla jämfört med fossilt diesel, energi- och koldioxidskatter borträknat.

Utvecklingen går emellertid snabbt. Inom tio år tror han att priset kan ligga i paritet med fossila bränslen, genom sjunkande kostnader för vindel och elektrolysörer. År 2030 hoppas bolaget ha sex fabriker på plats i Skandinavien. Det skulle täcka förbrukningen för svensk inrikes sjöfart med råge och, enligt Liquid Wind, minska koldioxidutsläppen med 540 000 ton.

– Den marknad vi i första hand siktar mot är den marina sektorn. Därutöver ser vi att e-metanol passar perfekt som inblandningsbränsle under reduktionsplikten. Tillgången på biobaserade drivmedel kommer inte på långa vägar räcka till när efterfrågan ökar i EU, säger Claes Fredriksson.

Långsiktiga kontrakt

För att lyckas hoppas Liquid Wind på långsiktiga kontrakt. Politiken kan också hjälpa till. Både med investeringsstöd, offentlig upphandling och skattereformer. Idag är sjöfart och flyg befriade från energi- och koldioxidskatt, och den energiskatt som finns betalas per volym bränsle, vilket missgynnar elektrobränslen som e-metanol.

– Eftersom kostnaden för att producera e-metanol än så länge är högre än för dagens fossila bränslen så vore det naturligtvis en fördel med någon form av investeringsstöd, säger Claes Fredriksson.

800dagar

Konstgjorda bränslen

Elektrobränslen är konstgjorda bränslen. Med hjälp av förnybar el kan vätgas utvinnas ur vatten via elektrolys. Vätgasen kan kombineras med koldioxid för att tillverka exempelvis metanol.

Tack vare sjunkande kostnader för förnybar el växer intresset idag för elektro­bränslen.

Det Göteborgsbaserade företaget Liquid Winds vill bygga världens första fabrik för tillverkning av elektrobränslet e-metanol.

Fabriken, som ska ligga vid ett pappersbruk längs Norrlandskusten, ska stå färdig år 2023 och kunna tillverka 45 000 ton bränsle per år.

I fabriken nyttjas vindkraft för att tillverka vätgas. Vätgasen kombineras med koldioxid från pappersbruket för att i sin tur tillverka metanol.

2030 hoppas Liquid Wind ha byggt sex liknande fabriker i Skandinavien.

Kostnaden för elektrobränslen bedöms inom kort vara jämförbar med biobränslen. Inom tio år menar Liquid Wind att deras e-metanol kan vara lika billig som fossila bränslen.

Utsläppen från elektrobränslen beror på hur de tillverkas. Enligt Liquid Wind kommer e-metanolen generera 90-97 procent lägre utsläpp än fossila bränslen.