BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Att Golfströmmen kommer att påverkas är dock en slutsats som flera har dragit. Nyligen publicerades till exempel en studie från Universitetet i Sussex, Nationaluniversitetet i Mexiko och University of California, med slutsatsen att Golfströmmen kommer att försvagas – men att det inte innebär någon direkt fara för Europas del.

– Som tur är visar vår studie ingen nedkylning, istället ser vi en långsammare uppvärmning av Europa, säger Rickard Tol, professor i ekonomi och klimatförändringar, vid universitetet i Sussex, till vetenskapssajten phys.org.

Motvikt till temperaturhöjning

Enligt studien kommer Golfströmmens försvagning bli en slags motvikt till de stigande temperaturerna, som därmed inte kommer förändras lika mycket i Europa som i övriga delar av världen.  Resultatet bygger på antagandet att smältande glaciärer och ökad nederbörd kommer att påverka Golfströmmen, eftersom tillförseln av sötvatten minskar salthalten i havet. Att salthalten är hög gör att också densiteten blir högre, och det är nödvändigt för att vattnet ska sjunka och bli till djupvatten som strömmar vidare till övriga oceaner. 

Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, menar att antagandet att smältvatten minskar djupvattenbildningen är felaktig. 

– Även om issmältningen skulle gå snabbare än vad den har gjort hittills handlar det om för lite sötvatten för att Golfströmmen verkligen skulle förändras, säger han. 

Inga entydiga svar

Flera studier har de senaste åren visat att Golfströmmens flöde har minskat. Förra året kom till exempel en rapport som talade om den största försvagningen på 1 000 år. Enligt andra studier handlar det om betydligt mindre försvagningar. Åsikterna går också isär när det gäller huruvida det är naturliga variationer eller klimatförändringarna som försvagat Golfströmmen. 

I våras publicerade till exempel forskare vid det statliga brittiska meteorologiska institutet en rapport som visar att flödet har varierat, även tidigare. Dock utesluter inte forskarna bakom studien att klimatförändringarna också kan ha bidragit till ett svagare flöde. 

Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Metreologiska institutet på Stockholms universitet, menar att det inte finns några säkra svar.

– Helt klart är att vi har sett upp- och nedgångar i strömmens styrka. Vad orsaken är finns faktiskt inget definitivt svar på. Det har inte gjorts mätningar tillräckligt länge, och de data som finns ger inga entydiga svar. Ibland går forskare ut med tvärsäkra slutsatser ändå, men vi bör vara ödmjuka över att vi faktiskt inte säkert kan veta, säger han. 

Svårare att påverka

Anders Stigebrandt tror att det mest sannolika är att försvagningen beror på naturliga orsaker. Han menar att systemet med de stora havsströmmarna som Golfströmmen är en del av är för robust för att påverkas av de klimatförändringar vi har sett hittills. När beräkningar över Golfströmmen görs glöms nämligen ofta en viktig faktor bort – passadvindarnas betydelse.

– De storskaliga vattentransporterna i atmosfären mellan oceanerna styrs av de storskaliga vindsystemen och av geologin, och de är betydligt svårare att påverka än klimatet. Salthalten i Nordatlanten påverkas av mängden sötvatten som transporteras av passadvindar, säger Anders Stigebrandt.

Topografin är utformad på ett sätt som gör att passadvindar passerar från Atlanten till Stilla havet på relativt låg höjd över Panamanäset. Vindarna transporterar bort stora mängder färskvatten från Atlanten. Däremot kan inte västvindarna längre norrut transportera vattenånga från Stilla havet till Atlanten på grund av höga bergskedjor längs Stilla havet. Det gör att salthalten förblir högre i Atlanten än i Stilla havet. 

– Salthalten i Stilla havet blir för låg för att djupvatten ska kunna bildas där, och Atlanten får ett slags monopol och bildar djupvatten för alla oceaner. Men det här förhållandet mellan Atlanten och Stilla havet har ännu inte uppmärksammats ordentligt, trots att det har en sådan fundamental betydelse, säger Anders Stigebrandt. 

Osannolikt men inte omöjligt

Johan Nilsson håller med om att topografin spelar stor roll – och att det ofta bortses från. 

– Passadvindarna och bergsgeografin har en avgörande roll för Golfströmmen, och förklarar varför Atlanten har en högre salthalt än Stilla havet, säger han.

Systemet är robust, menar han. Men samtidigt tror han inte att det går att utesluta att en gren av det som kallas Golfströmmen ändå skulle kunna påverkas av högre havstemperatur och ökat smältvatten.

– Systemet är stabilt, men hur stabilt? Vi vet att det kommer tillföras mer sötvatten när isarna smälter, och vi vet att havstemperaturen stiger. Det kommer att påverka salthalten. Men hur stor effekten av det kommer att bli, det är svårare att svara på, säger Johan Nilsson.

Både han och Anders Stigebrandt menar att det är uppenbart att klimatförändringarna kommer att leda till ett högre vattenstånd, och att det är allvarligt i sig. Anders Stigebrandt tror dock inte att vi behöver oroa oss över Golfströmmen. Johan Nilsson är inte lika säker. 

– Kunskapsluckorna är för stora för att vi helt ska kunna utesluta en förändring av Golfströmmen. Att vi skulle få ett tillstånd där den sätts ur spel helt är mycket osannolikt, det skulle kräva en väldigt snabb avsmältning av Grönlandsisen om ens det räcker, men samtidigt kan vi heller inte säga att det är helt omöjligt.