Klimat.

2020-10-13 11:29
  • Europa är den enda världsdel där man sett minskningar av lustgas sedan 1990-talet men under 2010-talet har utsläppen sakta stigit i Sverige. Bild: Shutterstock
    Europa är den enda världsdel där man sett minskningar av lustgas sedan 1990-talet men under 2010-talet har utsläppen sakta stigit i Sverige.
  • Människan står i dag för nästan hälften av lustgasutsläppen, där störst del utsöndras från mineralgödselmedel.  Bild: Shutterstock
    Människan står i dag för nästan hälften av lustgasutsläppen, där störst del utsöndras från mineralgödselmedel.
Puffetikett
Dagens ETC

Utsläppen av lustgas hotar Parisavtalet

Det som kanske är mer känt som ett berusningsmedel på fest eller vid tandläkarstolen gör enorm skada i världen genom utsläpp från jordbruket. Enligt en ny studie kommer den nuvarande ökningen av lustgasutsläpp leda till en katastrofal nivå av upphettning.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Att utsläppen av lustgas, även kallad dikväveoxid, ökar är i sig ingen nyhet – men något som sällan talas om i debatten om växthusgaser. Det kan tyckas märkligt, då lustgas per kilogram har 300 gånger så stark effekt på ozonlagret jämfört med koldioxid och är den snabbast växande naturgasen i världen.

En färsk studie som publicerades i tidningen Nature visar att utsläppen av lustgas ökar globalt med 1,4 procent per år. Enligt artikelförfattarna är Paris­avtalets mål om maximalt två grader upphettning omöjligt att uppnå om ökningen fortsätter i samma takt. Det lutar snarare mot tre graders upphettning, med bland annat matbrist och artutrotning av mindre däggdjur som följd.

Människan står i dag för nästan hälften av lustgasutsläppen, där störst del utsöndras från mineralgödselmedel.

– Den dominerande drivkraften för ökningen kommer från jordbruket och den växande efterfrågan på mat och foder till djur kommer att ytterligare öka de globala utsläppen av dikväve­oxid. Det finns en konflikt mellan vad människor äter och att stabilisera klimatet, säger Hanqin Tian, forskningsledare och professor på amerikanska Auburn-universitetet, till The Guardian.

Gasen bildas när överflödigt gödselmedel bryts ner av mikrober i marken. Det sker särskilt i syrefattig jord som ofta är blöt eller fuktig.

Minskade utsläpp i Europa

Sara Hallin, professor i mikrobiologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tycker att det är bra att lustgasens påverkan på miljö och klimat uppmärksammas.

– Det pratas mest om koldioxid och forskare räknar om alla växthusgaser till koldioxidekvivalenter, vilket gör att allmänheten kanske bara tänker på den gasen. Det som är bra i den här Nature-artikeln är att den lyfter att det finns andra växthusgaser som är starkt kopplade till vår livsstil, säger hon till Dagens ETC.

Europa är den enda världsdel där man sett minskningar av gasen sedan 1990-talet vilket bland annat beror på stramare regelverk vid fabriker och nya riktlinjer för användningen av gödselmedel. Främst ökar utsläppen av lustgas i Brasilien, Kina och Indien.

– De är omställningsländer som vill ha samma levnadsstandard som i USA och Europa. I Europa och USA har man jobbat på kväveutnyttjande i jordbruket, där man använder en liten del gödselmedel men kan ändå få ut en hög skörd. I Kina är kvävegödsel så billigt, och har till och med varit subventionerat, vilket leder till övergödsling. Det skapar ibland en liten större skörd men kostar väldigt mycket för miljön, säger Sara Hallin.

Hon framhåller att studien, trots att den är naturvetenskapligt utformad, även tangerar rättviseaspekten när det gäller klimatutmaningen.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

– Hur det ser ut i olika delar av världen och hur resurser fördelas hänger ihop med de här frågorna. Det skapar funderingar som: varför ska man få äta en köttbit i USA och inte i Kina?

”Konkreta åtgärder finns”

Sara Hallin tror kväveutnyttjande är nyckeln för minskade utsläpp.

– Det har skett en utveckling där man jobbat med växtförädling och man har tittat på när på året och var man sprider gödsel. Konkreta åtgärder existerar. Det måste bara finnas rätt incitament, säger Sara Hallin.

I Sverige har lustgas­utsläppen minskat med totalt 1,2 ton koldioxidekvivalenter sedan1990 men under 2010-­talet har utsläppen sakta stigit igen enligt Naturvårdsverket. Fluktuationerna är troligtvis kopplade till en ojämn kostnadsutveckling för gödselmedel.

– I Sverige har vi blivit bättre på att hushålla med gödselmedel men jag tror att man skulle kunna få ner nivåerna ganska mycket mer utan att göra
jättestora åtgärder. Det mesta av åkermarkerna är mineral-
jordar medan en liten del är torvjordar som släpper ut mycket mer än vad mineral­jordar gör.

Om man även fick bort dikade jordar, alltså mark som dränerats för jordbruk eller skogsbruk, skulle Sverige kunna minska sina utsläpp rejält, enligt Sara Hallin. Men det skulle kunna slå hårt mot enskilda jordbrukare.

Ät mindre kött

Det pågår också forskning för att hitta naturliga sänkor för lustgasen.

– Bland annat om mikro­organismer som kan omvandla lustgas till ofarlig kvävgas, säger Sara Hallin.

 Forskare vill förstå varför en sådan process ibland sker naturligt för att kunna återskapa den i en större skala. 

En minskad köttkonsumtion skulle också leda till en minskning av lustgasutsläpp.

– Effektiviteten av kväveutnyttjandegraden sjunker drastiskt när vi producerar kött. Ju mer vi producerar som direkt kan få ut mer föda per areal, desto mindre förluster. Det talas mycket om att vi måste ställa om vår livsstil, att vi idag äter mycket mer kött än vad våra kroppar har behov av, säger Sara Hallin.

800dagar

Sveriges utsläpp av lustgas

Sverige har minskat ut­släppen av lustgas i takt med att försäljningen av mineralgödsel minskat.

5,6 miljoner ton koldioxid­ekvivalenter lustgas släpptes ut år 1990.

2018 låg utsläppen på 4,4 ton koldioxidekvivalenter. Men under det senaste årtiondet har försäljningen av mineralgödsel snarare ökat vilket också lett till att lustgasutsläpp ökat med 24 procent.

Källa: Naturvårdsverket, Sveriges miljömål