Klimat.

2021-01-12 12:10
  • Siptex kan sortera upp till 24 000 ton textilier  per år. Det är en tredjedel av den mängd textil  som vi svenskar slänger årligen. Anläggningen skulle ha invigts i oktober men firandet fick  skjutas upp på grund av ändrade restriktioner.  Bild: Andreas Offersson
    Siptex kan sortera upp till 24 000 ton textilier per år. Det är en tredjedel av den mängd textil som vi svenskar slänger årligen. Anläggningen skulle ha invigts i oktober men firandet fick skjutas upp på grund av ändrade restriktioner.
  • All textil som kommer till Siptex är tvättad och packade i balar. Bild: Izabella Rosengren
    All textil som kommer till Siptex är tvättad och packade i balar.
  • Textilerna sorteras med hjälp av nära infrarött ljus som delar upp dem efter materialsammansättning och färg.  Bild: Andreas Offersson
    Textilerna sorteras med hjälp av nära infrarött ljus som delar upp dem efter materialsammansättning och färg.
  • "Målet är att bli en råvaruleverantör som ersätter den ursprungliga råvaran", säger Anna Vilén. Bild: Izabella Rosengren
    "Målet är att bli en råvaruleverantör som ersätter den ursprungliga råvaran", säger Anna Vilén.
Puffetikett
Dagens ETC

Unik fabrik i Malmö ska minska klädindustrins klimatpåverkan

Klädbranschens klimatpåverkan idag är enorm och så långt ifrån cirkulär man kan komma. Förhoppningsvis är detta på väg att ändras med hjälp av en världsunik textilsorteringsmaskin som nyligen invigdes i Malmö. Målet är att bomullsfält ska bli ett minne blott.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

För några år sedan besökte jag en av världens största sorteringsanläggningar för textilier utanför Berlin. Den var enorm, stor som 13 fotbollsplaner, och kunde återvinna 350 ton textilier per dag. Det blir cirka 128 000 ton per år. Antalet anställda uppgick till över 700 personer, varav de flesta bestod av äldre kvinnor som sorterade kläderna för hand trots att de ofta var smutsiga och kladdiga. Över ­huvudena hängde kemtvättsliknande tvättpåsar som transporterade plagg över hela fabriken.

Automatisk textilsortering

Sorteringsanläggningen Siptex (Svensk innovationsplattform för textilsortering) i Malmö upptar bara, i jämförelse, blygsamma fem fotbollsplaner, men är desto mer effektivare. Här finns varken personer som sorterar för hand eller tvättkassar som swishar ovanför huvudet. På världens första storskaliga automatiska textilsorteringsanläggning sköter det mesta sig själv. Allt som allt, från det att truckarna välter över de enorma lassen med tröjor, strumpor, sängkläder och annat på transportbandet till det att textilierna kommer ut i perfekta balar, krävs bara fyra personer.

Sorteras efter material och färg

Bland annat sorteras textilierna efter ­material och färg med hjälp av nära infrarött ljus. ­Beroende på fibertyp bildas olika spektrum som kan utskilja bland annat bomull, poly­ester, ull och olika textilblandningar. Därefter sorteras plaggen i rätt behållare med hjälp av tryckluft. När processen är klar och textilierna är balade transporteras de till kunderna för att återvinnas.

– Målet är att ingen textil ska gå till energiåtervinning, det vill säga förbränning. Idag eldas 200 ton upp dagligen i Sverige i de brännbara soporna, vilket är ett fruktansvärt slöseri. Vi har nått peak bomull och det är inte försvarbart att odla mer. Att slänga polyester är lika illa. Det är en fossil råvara som bara eldas upp, säger Anna Vilén, kommunikatör på Sysav i Malmö.

Sammanlagt kan anläggningen hantera ­ 4,5 ton textil per timme. På ett helt år blir det 24 000 ton, vilket motsvarar en tredjedel av all textil som slängs i Sverige varje år.

”Krävs att någon tar första steget”

Projektet Siptex leds av forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet, men genomförs tillsammans med 21 aktörer från olika delar av värdekedjan för textil, bland annat H&M, Ikea, Röda Korset och Naturvårdsverket. Syftet är att undersöka möjligheterna med automatisk sortering av textil.

Efter att ha utforskat frågan först teoretiskt, sedan i en pilotanläggning var det under 2020 dags att skala upp projektet och bygga en fullskalig anläggning. Valet föll på Malmö, dels eftersom malmöbolaget Sysav har varit delaktiga i projektet sedan 2016, dels på grund av Malmös logistiska fördelar nära ­kontinenten. Det är även Sysav som kommer att ta över driften av anläggningen när forskningsprojektet upphör i november 2021.

Trots att Siptex är världsunik är tekniken som används inte ny. Till exempel är det samma företag som tillverkar pantmaskinerna på Ica och Coop som tillverkar materialscannern. Dock är det är första gången som tekniken har anpassats och används för att sortera textilier. Anledningen till att detta inte har skett tidigare tror Anna Vilén beror på att det inte har funnits en uppenbar ”eftermarknad”. Att ta hand om avlagda textilier har inte varit förenat med en uppenbar vinst, vilket verkar avskräckande.

– Det krävs att någon vågar ta första steget för att företagen ska se att det finns en eko­nomi i det och våga satsa. Det är där vi kommer in, säger hon.

Hon verkar ha haft rätt. Bara några månader efter invigningen, som dock fick ställas in på grund av hårdare pandemirestriktioner, är intresset enormt. Både företag och privatpersoner hör av sig och vill köpa, sälja eller ge bort textilier.

– Vår största utmaning är att matcha inflödet med utflödet. Vi vill få så bra avsättning för materialet som möjligt. Helst ska fibrerna gå till högvärdiga former av återvinning och bli nytt tyg.

Kan bli isolering eller stoppning

Vilka det är som köper de sorterade textilierna håller Sysav hemligt, men Anna Vilén berättar att textilierna vanligen går till antingen mekanisk eller kemisk återvinning. Mekanisk återvinning innebär att textilierna klipps eller rivs till en fibermassa som sedan kan användas som isolering eller stoppning. Kemisk återvinning innebär att fibrerna löses upp med hjälp av kemikalier. De nya fibrerna kan sedan spinnas till ny tråd eller bli annat material.

Bland de som levererar textilier finns bland annat Myrorna och Röda Korset. Inom kort ska Sysav ställa ut insamlingscontainrar på Malmös återvinningscentraler så att även privat­personer kan lämna material. Detta räcker dock inte enligt Anna Vilén som vill se ett mer kontinuerligt inflöde av textilier.

– Containrarna finns ju bara i Malmö. Vad som krävs är ett fungerande nationellt insamlingssystem för att fånga upp all den textil som vi slänger. Bland annat behöver det förtydligas vem eller vilka som ska ta hand om de stora mängder som uppstår.

”Skapas en helt ny marknad”

Turligt nog verkar det vara på gång. År 2019 tillsatte regeringen en utredning vars uppgift är att utveckla förslag på hur ett producentansvar för textilier skulle kunna se ut. Detta för att uppfylla kraven i EU:s avfallsdirektiv som kräver separat insamling av textilavfall senast 2025.

– Det innebär att det kommer att skapas en helt ny marknad för textilavfall. Sen är såklart återvinning bara ett litet steg. Vi måste få till en hållbarare konsumtion och jag hoppas att fast fashion kommer att ersättas av långsammare trender så att textilbranschens klimat­avtryck sjunker ännu mer.

Stor miljöpåverkan

Efterfrågan på bomull ökar kraftigt i världen och de vita tussarna är tillsammans med ris, socker och vete en av de mest vattenkrävande grödorna i världen. Att odla ett kilo bomull kräver cirka 29 000 liter vatten.

Ungefär 11 procent av världens bekämpningsmedel används vid bomullsodlingar. Det har inte bara konsekvenser för skadedjuren utan även för jordbrukarna och arbetarna som exponeras för kemikalierna.

Bomullsodlingarna slukar stora arealer åkermark som annars kunde ha använts för matodling. Stora områden med monokultur påverkar dessutom den biologiska mångfalden negativt och leder till förlust av biodiversitet och ekosystem.

Varje år tas 140 000 ton nya textilier in på den svenska marknaden. 7 000 ton av dessa återvinns. Resten slängs och eldas upp.

Källa: WWF och Råd&Rön