Klimat.

2020-03-16 16:50
  • Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) håller inte med om kritiken. ”Vår tolkning är att vi uppfyller klimatlagens krav”, säger hon. Bild: Janerik Henriksson/TT
    Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) håller inte med om kritiken. ”Vår tolkning är att vi uppfyller klimatlagens krav”, säger hon.
  •  Ingrid Bonde, ordförande i Klimatpolitiska rådet, presenterar sin årliga rapport om regeringens klimatpolitiska handlingsplan och dess samlade politik vid en pressträff i Stockholm i torsdags.  Bild: Anders Wiklund/TT
    Ingrid Bonde, ordförande i Klimatpolitiska rådet, presenterar sin årliga rapport om regeringens klimatpolitiska handlingsplan och dess samlade politik vid en pressträff i Stockholm i torsdags. 
  • Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Foto: Anders Wiklund / TT
    Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
Puffetikett
Dagens ETC

Tung kritik mot regeringen: Lever inte upp till lagen

Klimatpolitiska rådet levererade under torsdagen hård kritik mot regeringens klimatarbete. Regeringens klimathandlingsplan är otydlig och räcker inte för att nå Sveriges klimatmål, enligt rådet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Klimatpolitiska rådet har till uppgift att utvärdera om regeringens politik är förenlig med Sveriges klimatmål. Årets rapport, som presenterades under torsdagen, fokuserar på regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Även om planen enligt rådet innehåller mycket bra, bland annat att klimatmålen ska genomsyra alla politik­områden, så fallerar den på en rad punkter.

– Planen är inte tillräckligt konkret. Den talar inte om vem som ska göra vad eller när, och den talar inte om vilka resultat man kan förvänta sig. Den är helt enkelt för luddig, säger Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och ledamot i rådet.

– Det saknas effektbedömningar. Det saknas tydliga tidsplaner. Mycket handlar om att starta utredningar. Men det står inte när de ska börja, bli färdiga eller när man ska komma igång med åtgärder. Det saknas resurser för att genomföra planen. Och det saknas en tydlig ansvarsfördelning. Därför ger vi planen delvis underkänt, säger rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna.

För svag och för diffus?

– Ja. Och arbetet går inte tillräckligt fort. Det är bråttom. Det är inte många handlingsplaner som kommer att hinnas med innan klimatmålen ska uppnås. Det gäller att bryta den trend som vi har idag. Utsläppen minskar inte i tillnärmelsevis den takt som de skulle behöva göra, säger rådets ordförande Ingrid Bonde.

Måste minska snabbare

Under de senaste åren har Sveriges utsläpp minskat med en knapp procent per år. För att klara Sveriges klimatmål, netto nollutsläpp år 2045, måste utsläppen minska betydligt snabbare, med 5–8 procent per år.

I brist på bedömningar från regeringen har Klimatpolitiska rådet gjort en egen beräkning av hur dagens politik och föreslagna åtgärder beräknas minska utsläppen. I närtid, fram till 2023, räknar rådet med att åtgärderna kan minska utsläppen med 1–1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en utsläppsminskning mindre än 0,7 procent per år.

Effekterna på sikt är svårare att bedöma, eftersom mycket av de åtgärder som föreslås i regeringens klimatplan består av utredningar och saknar tidsangivelser och specifikation.

– I den bästa av alla världar, om ambitionerna som finns i planen verkställs omedelbart, optimalt och med absolut största möjliga effekt, då skulle åtgärderna sammantaget kunna minska dagens utsläpp med en knapp tredjedel till år 2045, säger Ingrid Bonde.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Nuvarande politik kan enligt rådet få ner utsläppen med 35 procent till år 2045. Regeringens handlingsplan kan i bästa fall bidra med ytterligare 28 procent. Därmed återstår 37 procent av utsläppen, framför allt inom jordbruk och industri.

Att åtgärderna inte räcker till och, framför allt, att regeringen inte anger hur de förväntas bidra till att klimatmålen uppnås, innebär enligt Klimatpolitiska rådet att regeringen inte lever upp till klimatlagen.

Vad betyder det här rent juridiskt?

– Det ska bli intressant att se. Runtom i världen, till exempel i Storbritannien och Nederländerna, har domstolar börjat använda de klimatlagar som finns för att säga att regeringens politik, och i några fall enskilda projekt, inte är lagliga i relation till klimatlagen, säger Tomas Kåberger.

Så man kan tänka sig att en miljöorganisation ställer regeringen inför rätta?

– Ja, det kan man tänka sig, säger Tomas Kåberger.

– Det här är ju inte vårt mål. Vi hoppas att regeringen ska lyssna på våra rekommendationer. Men vi kan se att det sker i Europa, säger Johan Kuylenstierna.

”Bättre bedömingar”

När rådets rapport under torsdagen överlämnades till regeringen så höll miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) inte med om att regeringen inte lever upp till klimatlagen. Bland annat underströk hon att regeringens handlingsplan är den första som lagts fram – klimatarbetet kommer att stärkas gradvis – och att Naturvårdsverket getts i uppdrag att beräkna hur regeringens åtgärder kan minska utsläppen.

– Vår tolkning är att vi uppfyller klimatlagens krav, sa hon i samband med överlämnandet.

Ingrid Bonde:

– Vi hoppas framför allt att man konkretiserar klimathandlingsplanen, att man tidsätter åtgärderna, att man resurssätter dom. Naturligtvis vill vi också se bättre bedömningar av effekterna. Men det viktigaste nu är att omsätta de förslag som finns till faktisk handling.

Tomas Kåberger:

– En viktig åtgärd vore att se till att de färdplaner som tagits fram för att ställa om svensk industri faktiskt förverkligas. Här handlar det om att staten behöver finansiera teknisk och industriell utveckling. Det har staten traditionellt varit duktig på. Och det skulle passa väldigt bra under kommande år, när vi sannolikt kommer att behöva initiativ för att stimulera den ekonomiska utvecklingen.

800dagar

Rådets rapport

Klimatpolitiska rådet ska utvärdera om regeringens politik är förenlig med klimatmålen och ge rekommendationer till hur politiken kan skärpas.

I årets rapport från rådet utvärderas framför allt regeringens klimatpolitiska handlingsplan för mandatperioden.

Delar av regeringens handlingsplan får beröm, bland annat för att den tar ett brett grepp om utsläppen i samhällets olika delar.

Bristerna är enligt rådet att handlingsplanen är diffus, saknar tidsplan, avsatta resurser, tydlig ansvarsfördelning och bedömning av hur mycket åtgärderna kan minska utsläppen.

Enligt rådet är både dagens politik och förslagen i handlingsplanen otillräckliga. Till 2023 beräknas åtgärderna minska utsläppen med 2–3 procent. Till 2045 beräknas nuvarande politik tillsammans med förslagen i handlingsplanen som bäst få ner utsläppen med 63 procent.

Rådet ger 12 rekommendationer till regeringen. Framför allt vill rådet att regeringens handlingsplan konkretiseras med tidsplan, tydligare ansvarsfördelning, effektbedömningar och avsatta resurser.

Rådet föreslår en ny styrgrupp underställd statsministern för att se till att klimatmålen uppfylls.

l Rådet vill också att de frivilliga färdplaner som tagits fram för industrins omställning omsätts i praktiken.

Rådet menar också att klimatmålen måste få ett tydligare genomslag i budgetarbetet. Det finanspolitiska ramverket kan behöva förändras för att tillåta nödvändiga satsningar.