Kärnkraft.

2015-08-17 17:00
”Som minister i den svenska regeringen ska jag akta mig för att ha synpunkter på inrikespolitiska beslut”, var miljöminister Åsa Romsons kommentar till Aktuellt. Bild: Kicki Nilsson/TT
”Som minister i den svenska regeringen ska jag akta mig för att ha synpunkter på inrikespolitiska beslut”, var miljöminister Åsa Romsons kommentar till Aktuellt.

Svenska regeringen tiger om finskt kärnkraftverk

Förra veckan gav den finska regeringen klartecken till ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki på finska västkusten, 15 mil från Skellefteå. Både i Finland och i Sverige protesteras det mot bygget. Men den svenska regeringen är tyst.
– Sverige har uttryckt sin åsikt via Naturvårdsverket som sänt över en remiss där svenska myndigheter fått ge sin syn på planerna, säger statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP).

Läs också: Miljöforskare oroas över nytt kärnkraftverk och Politik bakom den ryska kärnkraftsexporten

De danska påtryckningarna spelade en viktig roll vid stängningen av reaktorerna i Barsebäck. När statsminister Göran Persson 2002 underlät att meddela datum för den överenskomna avvecklingen lät den danska regeringens protester inte vänta på sig. Planerna för ett nytt kärnkraftverk i finska Pyhäjoki 15 mil från Sverige, i regi av den kritiserade ryska kärnenergi- och kärnvapenjätten Rosatom, väcker ingen liknande protestvilja på Rosenbad.

– Som minister i den svenska regeringen ska jag akta mig för att ha synpunkter på inrikespolitiska beslut. Vi har varit tydliga i den samrådsprocess Naturvårdsverket ansvarat för och kan inte göra mer i dagsläget, sa miljöminister Åsa Romson (MP) till Aktuellt för en dryg vecka sedan.

Har lämnat synpunkter

Det samråd hon syftar på har skett inom ramen för den så kallade Esbo-konventionen. Det är en gemensam miljöskyddskonvention för Europa, Kanada och USA. Inom ramen för samrådet har en handfull statliga myndigheter samt närliggande länsstyrelser och kommuner fått lämna sina synpunkter på Fennovoima AB:s (som äger projektet) miljökonsekvensbeskrivning.

De statliga myndigheter som haft något att anföra, exempelvis Havs- och vattenmyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och SMHI har önskat kompletterande utredning av vissa specifika frågor, exempelvis ifrågasätter SSM om bästa möjliga teknik används vid bygget.

Organisationer och privatpersoner har också fått yttra sig i den samrådsremiss som Naturvårdsverket sände till den finska regeringen i våras. De flesta är starkt kritiska till projektet, liksom en majoritet av finländarna enligt färska opinionsundersökningar.

– Det är lätt att dela deras oro, men vi har utnyttjat vår möjlighet att uttrycka vår åsikt om planerna genom samrådet. I slutändan är det Finland som fattat beslutet om det nya kärnkraftverket, säger statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) i mejlsvar.

I en interpellation i fjol frågade riksdagsledamoten Birger Lahti (V) Åsa Romson om hon tänkte agera på något sätt angående Finlands byggande av nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki.

– Jag fick svaret att det var upp till den finska riksdagen att besluta. Det är beklämmande att regeringen inte reagerar. Varför kan de inte ha synpunkter när Danmark kunde protestera mot Barsebäck? säger Birger Lahti.

”Har inte hört något alls”

En av organisationerna som jobbar mot kärnkraftsprojektet är nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken med ett 50-tal fristående organisationer i ryggen. I mitten på juli skickade de ett öppet brev till Åsa Romson om att snarast ta upp frågan om Bottenvikens framtid med den finska regeringen. Nätverket ser både betydande miljörisker och politiska säkerhetsrisker i projektet.

– Vi har inte hört något alls från Åsa Romson. Jag förstår inte varför regeringen är så tyst. Vi delar ju Bottenvikens vatten och påverkas i allra högsta grad, säger nätverkets talesperson Lena Lagerstam.

Miljöpartiet vill se en avveckling av kärnkraften, både i Sverige och internationellt. Partiets miljöpolitiska talesperson, riksdagsledamoten Lise Nordin, anser ändå att regeringen och miljöminister Åsa Romson gjort vad de kunnat.

– Däremot är jag förvånad över att Finland väljer att gå vidare med utbyggnad av kärnkraft med tanke på de problem man haft med bygget av Olkiluoto 3. Det är både säkrare och billigare att satsa på förnybart och man slipper göra sig beroende av Ryssland, säger hon.

Fotnot: Åsa Romson har avböjt att själv svara på frågor från Dagens ETC.

Fakta om bygget

• 2006 initierade det tyska energibolaget Eon tillsammans med finska företagsgruppen Voimaosakeyhtiö energibolaget Fennovoima i syftet att bygga en ny kärnkraftsanläggning i finska Pyhäjoki.

• 2012 drog sig Eon ur, kort efter att bolaget även skrotat sina planer på nya kärnkraftsanläggningar i Storbritannien. Ryska Rosatom övertog Eons ägarandelar, 34 procent, året efter.

•Svenska SSAB är en av investerarna i projektet med 3,1 procent av aktieposterna. Svenska staten och regeringen är i sin tur via helstatliga LKAB delägare i SSAB med 2,2 procent av aktiekapitalet.

• Den 6 augusti i år meddelade den finska regeringen, efter många turer och efter att Fortum gått in i projektet, tillstånd för byggande av kärnkraftverket Hanhikivi 1 utanför Pyhäjoki och 15 mil från Skellefteå.