Klimat.

2020-07-13 16:58
Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Studie: Inga tecken på grön tillväxt – ”måste ske omfördelning av resurser”

Fördelningen av världens resurser måste bli mer rättvis. Det är en slutsats som kan dras ur en finsk studie som visar att frikoppling vid material­användning än så länge tycks vara en dröm. Men problemet pekar också på en annan, betydligt mörkare fråga, som också bör diskuteras.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Hur mycket är vi beredda att offra för att behålla vår livsstil i strävan efter en hållbar värld? Det är en fråga som är omöjlig att komma runt i den pågående klimatkrisen med tanke på att konsumtion i princip alltid föregås av resursanvändning och därmed också av påverkan på natur, miljö och i förlängningen klimat.

Frågan är också aktuell nu när en ny studie kommit fram till att det inte finns några bevis för att absolut frikoppling – ekonomins möjlighet att expandera parallellt med att miljöbelastningen som ekonomin leder till minskar – hittills fungerat i praktiken

Ökad miljöpåverkan

Det är en grupp finska forskare som gått igenom nästan 200 studier om frikoppling från de senaste 30 åren och funnit att ja, det är möjligt att frikoppla energirelaterade utsläpp av koldioxid från ett lands ekonomiska aktivitet, men nej, hittills har ingen lyckats med mot­svarande frikoppling när det gäller material­användning. Tvärtom tycks denna hela tiden intensifieras med ökad miljö­påverkan som följd.

– Det är inte det minsta oväntat och inte det minsta konstigt. Den största delen av ekonomin är materiell – även hos oss i den rika världen. I längden är det ohållbart och något som vi måste göra något åt förr eller senare, säger Mikael Malmaeus, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det han själv ser som en framkomlig väg mot minskad konsumtion av materiella varor är att växla arbetstillfällen inom tillverkning och produktion mot arbetstillfällen inom tjänstesektorn, framför allt mot välfärdstjänster.

Omfördelning viktigt

I själva studien presenteras däremot inga direkta förslag, men författarna poängterar att avsaknaden hittills av lyckad frikoppling inte betyder att en sådan är omöjlig uppnå. Till exempel noterar de att det är ett vagt definierat begrepp som behöver preciseras ytterligare om stater och politiker ska ha en chans att sätta upp rimliga mål i fråga om att minska miljöpåverkan i samband med materialanvändning.

Men de noterar också att världens ekonomiska system, med konstant ekonomisk tillväxt som rådande paradigm, måste diskuteras och troligtvis förändras om världen ska ha en chans att nå ekologisk hållbarhet. Vilket Mikael Malmaeus håller med om.

– Med tanke på att så många i världen i dag är fattiga måste det helt enkelt ske en omfördelning av resurser, för att få upp deras materiella standard. Hur troligt det är att så sker vet jag inte, men vi kommer att köra in i väggen annars. Frågan är snarare hur mycket skada vi hinner ställa till fram till dess, säger han.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Systemet daterat

Samhällsdebattören och tidigare politikern Anders Wijkman värjer sig å sin sida mot kravet på så kallad nedväxt, motsatsen till tillväxt. Framför allt för att dagens ekonomiska system skulle krascha utan sådan.

– Hela samhället, och särskilt det finansiella systemet, bygger ju på att vi ska växa. Det är också en förutsättning för att företag ska överleva och för innovationer att komma fram. Vi måste konstatera att vi inte har några lösningar på frikopplingen inom det nuvarande systemet. Vi måste skapa en ny ekonomisk modell. Och den stora uppgiften är hur vi lyckas med en sådan övergång, från det tillväxtbaserade till något annat, säger han.

Precis som Mikael Malmaeus är han övertygad om att en omfördelning mellan rika och fattiga, särskilt mellan länder, är en av pusselbitarna.

– Åk till Kenya och försök säga åt dem att de inte ska ha tillväxt. De kommer att titta på dig som att du var från månen.

Växla ansvaret

Även om han inte tror sig sitta på någon definitiv lösning – han känner inte heller till någon som tyckt sig ha hittat en sådan – är han också övertygad om att rekonditionering, återvinning och återanvändning är en viktig nyckel i omställningen.

– Låt tillverkarna behålla ansvaret för produkterna. Ta Apple som exempel. De har hittills struntat i sina produkters hållbarhet och vill bara få mig att köpa en ny. Men om vi i stället hyrde varorna skulle producenterna se till att de behöll sitt värde längre. Kortsiktigheten är ett jävla problem, säger han.

Jordens växande befolkning är också en faktor som påverkar – men enligt Mikael Malmaeus och Anders Wijkman betydligt mindre än det miljöslitage som hittills följt med ekonomisk tillväxt.

– Frågan är relevant. Men det man inte får glömma är att en människa i Sverige sätter ett mångdubbelt större ekologiskt avtryck än en fattig person i Mauretanien. Det är bättre att minska de rika människornas avtryck än att börja räkna människor på jorden, säger Mikael Malmaeus och får medhåll av Anders Wijkman.

– Jag håller med Mikael. Men det är inte antingen eller. Folkökningen är definitivt ett problem. Avsikten är väl ändå att varje människa som föds ska ha ett drägligt liv, men det leder till en ökad efterfrågan på energi, vatten, material och annat, säger Anders Wijkman.

800dagar

Frikoppling

Frikoppling definieras som att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan.

Relativ frikoppling innebär att miljöbelastningen inte växer lika snabbt som ekonomin.

Absolut frikoppling innebär att ekonomin expanderar samtidigt som miljöbelastningen förblir opåverkad eller minskar.

På senare år finns tecken på frikoppling när det gäller världens utsläpp av koldioxid. Däremot har forskarna i de nya studierna inte hittat några bevis alls för frikoppling när det gäller materialanvändning.

För att klara Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs enligt FN:s miljöorgan Unep att utsläppen halveras till år 2030 och närmar sig noll år 2050. Dessutom behöver stora mängder koldioxid tas bort ur atmosfären.

Enligt Unep innebär det här att utsläppen behöver minska med drygt sju procent per år. Hittills har den typen av utsläppsfall bara inträffat vid globala kriser, som finanskrisen år 2008–2009. I år förutspås utsläppen minska med 4–7 procent, som följd av coronakrisen.

Forskningsartiklarna ”Raising the bar: on the type, size and timeline of a ’successful’ decoupling” och ”Decoupling for ecological sustainability: A categorisation and review of research literature” publiceras i tidskrifterna Environmental Politics och Environmental Science & Policy.