Med den lilla svarta bökar han sig allt längre ner i myllan där han stått stadigt sedan 80-talet, och djupare ner i den vetenskapliga litteraturen.

– Det har varit den svåraste boken hittills att skriva, eftersom jag behövt lära mig så mycket. Jag har grävt ner mig i forskarrapporter och tabeller från USA, för att verkligen veta vad jag talar om. Krävande, men också väldigt intressant, säger Stefan Sundström.

Ett helt universum

För marken under våra fötter utgör ett helt universum, eller borde i alla fall göra det, liksom frisk jord myllrar av liv. Men inte oväntat har det industriella jordbruket, med konstgödsel, gifter, barjord och monokulturer utarmat jorden. Inga skriande måsar dyker längre efter maskar i plogens spår.

– Visste du att den biologiska mångfalden är hundra gånger större vid en vägkant än ute på åkern? Eller att 2 000 arter dör ut varje månad, de flesta vet vi ingenting om. Det är skrämmande, säger han.

Men det går att med enkla medel återställa livet i jorden – och samtidigt rädda både klimatet och livsmedelsförsörjningen. Genom att bygga matjord. Det är vad den illa svarta boken handlar om.

Lösningen bygger på bokashi, biokol och bakterier.

Bokashi är en japansk metod för att ta hand om organiskt avfall, som innebär att avfallet fermenteras i stället för förmultnar. Rent praktiskt handlar det om att trycka ett kärl fullt med exempelvis köksrester och låta blandningen jäsa syrefattigt i några veckor. Ungefär som när man gör surkål. Under processen bildas en mängd enzymer, vitaminer, aminosyror, spårämnen, växthormoner och organiska syror.

När innehållet jäst färdigt och grävs ner i jorden tar maskar, insekter och jordbakterier över och förvandlar de slaka avfallsresterna till mull i en accelererad kompostering. Jordens mikrobiella liv får en skjuts och det blir mer näring för växterna. Idén vann snabbt gehör i hobbyodlarkretsar och spreds på nätet.

Men Stefan Sundström förhöll sig till en början avvaktande.

– Jag var ganska konservativ och skeptisk, kompost har alltid varit den stora grejen för mig, kompost var min religion kan man säga. Bokashi såg jag som en hipsterfluga, lite som surdegshotell. Men när jag började förstå sammanhangen blev jag omvänd, säger han.

Bokashi är enklare, snabbare, luktfriare och mindre utrymmeskrävande än kompost, konstaterar han. Dessutom läcker den inte kväve och koldioxid.

– Mitt bidrag till metoden handlar om att kombinera bokashi och bakterier med biokol. Då bygger man effektivt upp en bördig och frisk matjord.

Probiotika för jorden

Både biokol och bokashi fungerar som en sorts probiotika som gör gott för stressade jordar, på samma sätt som probiotika gör gott för stressade magar.

Förutom att binda näring och vatten och öka bördigheten är biokol i jorden en kolsänka. Vi måste förhindra att kolet som i miljontals år lagrats in i markerna far upp i himlen, men det är det som sker nu.

– Det tog mig lång tid att fatta kolcykeln, hur kolet tas upp ur solljuset av växternas blad, för att sen vandra ner i rötterna i form av kolhydrater och ner i rotzonen där en mikroflora av bakterier och svampar med hjälp av betande djurs bajs bygger matjord, till nytt gräs att beta…Och hur dagens förstörda och nakna jordar i stället släpper ifrån sig kol i skrämmande hastighet, säger han.

Den goda nyheten är att utvecklingen går att stoppa.

– Idag är kretsloppet brutet. De stora slätterna i USA försörjde fler betande djur före industrialiseringen än antalet djur de försörjer idag med majs och sojafoder. Det som är kul med boken och det jag har läst är att det finns en massa lösningar som inte kräver avancerad teknik. Vi behöver kanske inte teknologi för att suga koldioxid ur atmosfären. Bara börja bruka jorden på annat sätt.