Chheng Phan hyschar och instruerar med en handrörelse aktivisterna bakom honom att dela på sig i två grupper. De har sprungit rakt in i den täta skogsvegetationen, i riktning mot ljudet av en motorsåg som nu plötsligt tystnat. En traktor med släp står gömd under några grenar.
– Stanna! ropar plötsligt Chheng Phan och sätter fart igen. Skogshuggarna gör tvärtom och flyr. De hinner undan, men tvingas lämna utrustningen efter sig.
I det övergivna lägret återfinns två motorsågar, tre dunkar vatten, ansjoviskonserver, en halv limpa cigaretter, kläder, sovsäckar, olja och bensin. Runtomkring ligger fem stora träd fällda och uppsågade i väntan på att transporteras bort. I ett träd intill lägret sitter en motorsåg fast halvvägs genom stammen. Det var det sista trädet de tänkt fälla innan middag; i lägret står en gryta med kyckling och kokar över en eld.
20 utrotningshotade djurarter
Aktivisterna från Prey Lang Community Network jublar, applåderar och går igenom lägret. De häller ut vattnet ur dunkarna, sparkar omkull kycklinggrytan och beslagtar motorsågarna. Det här är vardag i deras arbete med att beskydda Prey Lang, en skog på drygt 3 500 kvadratkilometer, eller ungefär ett helt Dalsland. Det är den största kvarvarande skogen på den indokinesiska halvön och en av de största i hela Sydostasien, med över 20 utrotningshotade djurarter och omkring 200 000 människor, de flesta från den etniska minoritetsgruppen Kuy som lever av jorden som bönder eller samlare.
Prey Lang, liksom andra skogar i Kambodja, försvinner snabbt på grund av efterfrågan på lyxtimmer. Kampanjorganisationen Forest Trends uppskattar att 2 000 kvadratkilometer skog försvinner varje år i Kambodja. Enligt Global Witness som granskat den illegala timmerindustrin i landet omsätter handeln varje år mångmiljonbelopp och är beroende av medbrottslingar inom militären, polisen, tullen och till och med regeringen.
Statens utdelning av markkoncessioner för storskaligt jordbruk har också slagit hårt mot skogarna. På väg in i innersta Prey Lang passerar man tillsynes ändlösa odlingar av gummiträd. Global Witness rapport från i fjol visar hur rovjakten på timmer och markkoncessioner är ”två sidor av samma mynt” – odlingarna används ofta som täckmantel för att komma åt värdefullt virke i området.
Utan myndigheter att räkna med har Prey Lang Community Network nu på eget bevåg patrullerat skogen i snart 15 år. Det är först på senare tid som deras arbete överhuvudtaget uppmärksammats. I fjol belönades de med FN:s Ekvatorpris för hållbar utveckling på klimatmötet i Paris.
Samlar kåda från träden
För aktivisterna själva, som kommer från samhällen i och runtom skogen, handlar det främst om att bevara sin kultur och möjlighet till försörjning. En del är samlare och livnär sig på att samla kåda från träden; andra fiskar och brukar jorden och oroar sig för vad som händer med vattendragen och odlingsmarkerna när träden försvinner och inte kan suga upp regnvattnet. Men skogens betydelse sträcker sig längre än så.
Enligt FN:s klimat- och skogsprogram UN-REDD står skogsskövlingen i utvecklingsländer för nästan 20 procent av de växthusgasutsläpp som människan är ansvarig för. Att beskydda skogar som Prey Lang kan bidra till en minskning av utsläppen, säger Ida Theilade, seniorforskare på institutionen för mat- och resursekonomi vid Köpenhamns universitet.
– Tropikskogarna i Amazonas, Kongo och Sydostasien förhindrar årligen att nästan fem miljoner ton koldioxid släpps ut i atmosfären. Försvinner skogarna accelereras klimatförändringarna, säger hon.
Chheng Phan bär en av de konfiskerade motorsågarna på sina axlar tillbaka till lägret. Den är tung och svettdropparna rinner ner för hans leende ansikte. Väl framme häller han sand i motorn och testar att dra igång sågen, men den fungerar inte längre.
– Så kan vi vara säkra på att de inte kommer att användas igen, förklarar han.
Hjälp från Danmark
Aktivisterna har i lagens mening ingen egentlig rätt att beslagta motorsågarna. De kommer att lämna in dem till den lokala skogsförvaltningen, men eftersom det tidigare hänt att inlämnade sågar dyker upp hos skogshuggarna på nytt vill Chheng Phan försäkra sig genom att först göra dem obrukbara.
Den främsta hjälpen utifrån till PLCN kommer från Danmark. Biståndsorganisationen Danmission stöttar i samarbete med Köpenhamns universitet aktivisterna med resurser och tekniskt kunnande. En av deras främsta insatser har varit att utveckla en telefonapplikation för att dokumentera skogsskövlingen.
Medan sågarna förstörs tar några av de yngre aktivisterna fram sina telefoner. Med appen fotar de av de nersågade träden, talar in information om vad som hänt och sparar datan ihop med tid och geografisk plats.
– När vi sen kommer ut ur skogen och får täckning på mobilnätet så laddas allt upp till databasen, förklarar Sithuan Chin, programkoordinator för Danmission i Kambodja.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
10 000 dokumenterade skogsbrott
Efter ett år med appen har omkring 10 000 fall av skogsbrott dokumenterats. Aktivisterna har kunnat använda informationen för att sprida kunskap om skogsskövlingen i Kambodja och lyckats sätta frågan på den politiska dagordningen. På FN:s klimatkonferens i Paris lovade Kambodja att öka landets skogstäcke till 60 procent fram till år 2030. Enligt organisationen Open Development Cambodia är den nuvarande nivån strax under 50 procent. Premiärminister Hun Sen, som själv har kopplingar till timmermagnater, bildade i januari en kommitté – Coalition Committee for Forest Crime Prevention – för att ta sig an problemet.
Det är förstås lättare sagt än gjort, särskilt i ett av världens mest korrupta länder. Chea Sokheoun, en av aktivisterna i PLCN, sätter inte mycket hopp till regeringens ambitioner.
– Hur ska de kunna lyckas? Vi har inte sett några förbättringar i skyddet av skogen under de senaste 15 åren, säger han.
Tvärtom upplever Chea Sokheoun att skogshuggarna blivit fler och mer hotfulla. Trots riskerna tänker han och aktivisterna i Prey Lang kämpa vidare, men de konstaterar att problemet är större än Kambodja.
– För att bevara den här skogen måste vi stoppa den internationella efterfrågan på lyxtimmer. Vi behöver reglering av marknaden och mer kontroll på handeln, och det är sådant som vi själva inte kan lösa, säger Chea Sokheoun.
Livsfarligt uppdrag
Med en så värdefull handelsvara är det riskabelt att sätta sig upp mot skogshuggare. För fyra år sedan mördades en av Kambodjas mest framstående miljöaktivister, Chut Wutty. Sedan dess har även två journalister, Hang Serei Oudom och Taing Try, mördats medan de undersökt den illegala skogsskövlingen. I november 2015 mördades skogsvaktaren Sieng Darong och polisen Sab Yoh bara några timmar efter att de konfiskerat motorsågar från en grupp skogshuggare.
Källor: WWF, Global Witness, Reportrar Utan Gränser
Prey Lang-skogen
Prey Lang sträcker sig över fyra provinser i Kambodja: Stung Treng, Kampong Thom, Kratie och Preah Vihear.
Prey Lang är en viktig vattenkälla för både Mekongfloden och Tonle Sap-sjön.
Kärnområdet i skogen är drygt 3500 kvadratkilometer, men hela skogen, beroende på hur man räknar, täcker 5000 kvadratkilometer.
85 procent av Kambodjas timmerexport går till Kina. Mellan 2013 och 2014 ökade exporten av rosenträ till Kina med 150 procent.
Över 2 miljoner hektar av Kambodjas mark utgörs av markkoncessioner.
Källor: Open Development Cambodia, PLCN,
Global Witness
