Dagens bild.

2016-02-15 20:00
  • Chheng Phan med en av de beslagtagna motorsågarna, på väg tillbaka till skogslägret där aktivisterna övernattar. Bild: Axel Kronholm
    Chheng Phan med en av de beslagtagna motorsågarna, på väg tillbaka till skogslägret där aktivisterna övernattar.
  • En aktivist ur Prey Lang-nätverket använder telefon-applikationen som utvecklats åt dem för att dokumentera ett träd som sågats ner illegalt. Bilderna sparas med information om tid och plats och laddas upp till en databas. Bild: Axel Kronholm
    En aktivist ur Prey Lang-nätverket använder telefon-applikationen som utvecklats åt dem för att dokumentera ett träd som sågats ner illegalt. Bilderna sparas med information om tid och plats och laddas upp till en databas.
  • Patrull på väg in i Prey Lang-skogens kärnområde.  Bild: Axel Kronholm
    Patrull på väg in i Prey Lang-skogens kärnområde.
  • När skogshuggarna ertappades var de precis på väg att fälla ett träd, men fick fly med motorsågen kvar i stammen. Bild: Axel Kronholm
    När skogshuggarna ertappades var de precis på väg att fälla ett träd, men fick fly med motorsågen kvar i stammen.
  • Bild: Axel Kronholm

Skogskampen

Efterfrågan på dyrbart virke hotar såväl Kambodjas skogar som världens klimat. Myndigheter och polis förblir passiva, men en grupp skogsinvånare försöker själva sätta stopp för motorsågarna.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Chheng Phan hyschar och instruerar med en handrörelse aktivisterna bakom honom att dela på sig i två grupper. De har sprungit rakt in i den täta skogsvegetationen, i riktning mot ljudet av en motorsåg som nu plötsligt tystnat. En traktor med släp står gömd under några grenar.

– Stanna! ropar plötsligt Chheng Phan och sätter fart igen. Skogshuggarna gör tvärtom och flyr. De hinner undan, men tvingas lämna utrustningen efter sig.

I det övergivna lägret återfinns två motorsågar, tre dunkar vatten, ansjoviskonserver, en halv limpa cigaretter, kläder, sovsäckar, olja och bensin. Runtomkring ligger fem stora träd fällda och uppsågade i väntan på att transporteras bort. I ett träd intill lägret sitter en motorsåg fast halvvägs genom stammen. Det var det sista trädet de tänkt fälla innan middag; i lägret står en gryta med kyckling och kokar över en eld.

20 utrotningshotade djurarter

Aktivisterna från Prey Lang Community Network jublar, applåderar och går igenom lägret. De häller ut vattnet ur dunkarna, sparkar omkull kycklinggrytan och beslagtar motorsågarna. Det här är vardag i deras arbete med att beskydda Prey Lang, en skog på drygt 3 500 kvadratkilometer, eller ungefär ett helt Dalsland. Det är den största kvarvarande skogen på den indokinesiska halvön och en av de största i hela Sydostasien, med över 20 utrotningshotade djurarter och omkring 200 000 människor, de flesta från den etniska minoritetsgruppen Kuy som lever av jorden som bönder eller samlare.

Prey Lang, liksom andra skogar i Kambodja, försvinner snabbt på grund av efterfrågan på lyxtimmer. Kampanjorganisationen Forest Trends uppskattar att 2 000 kvadratkilometer skog försvinner varje år i Kambodja. Enligt Global Witness som granskat den illegala timmerindustrin i landet omsätter handeln varje år mångmiljonbelopp och är beroende av medbrottslingar inom militären, polisen, tullen och till och med regeringen.

Statens utdelning av markkoncessioner för storskaligt jordbruk har också slagit hårt mot skogarna. På väg in i innersta Prey Lang passerar man tillsynes ändlösa odlingar av gummiträd. Global Witness rapport från i fjol visar hur rovjakten på timmer och markkoncessioner är ”två sidor av samma mynt” – odlingarna används ofta som täckmantel för att komma åt värdefullt virke i området.

Utan myndigheter att räkna med har Prey Lang Community Network nu på eget bevåg patrullerat skogen i snart 15 år. Det är först på senare tid som deras arbete överhuvudtaget uppmärksammats. I fjol belönades de med FN:s Ekvatorpris för hållbar utveckling på klimatmötet i Paris.

Samlar kåda från träden

För aktivisterna själva, som kommer från samhällen i och runtom skogen, handlar det främst om att bevara sin kultur och möjlighet till försörjning. En del är samlare och livnär sig på att samla kåda från träden; andra fiskar och brukar jorden och oroar sig för vad som händer med vattendragen och odlingsmarkerna när träden försvinner och inte kan suga upp regnvattnet. Men skogens betydelse sträcker sig längre än så.

Enligt FN:s klimat- och skogsprogram UN-REDD står skogsskövlingen i utvecklingsländer för nästan 20 procent av de växthusgasutsläpp som människan är ansvarig för. Att beskydda skogar som Prey Lang kan bidra till en minskning av utsläppen, säger Ida Theilade, seniorforskare på institutionen för mat- och resursekonomi vid Köpenhamns universitet.

– Tropikskogarna i Amazonas, Kongo och Sydostasien förhindrar årligen att nästan fem miljoner ton koldioxid släpps ut i atmosfären. Försvinner skogarna accelereras klimatförändringarna, säger hon.

Chheng Phan bär en av de konfiskerade motorsågarna på sina axlar tillbaka till lägret. Den är tung och svettdropparna rinner ner för hans leende ansikte. Väl framme häller han sand i motorn och testar att dra igång sågen, men den fungerar inte längre.

– Så kan vi vara säkra på att de inte kommer att användas igen, förklarar han.

Hjälp från Danmark

Aktivisterna har i lagens mening ingen egentlig rätt att beslagta motorsågarna. De kommer att lämna in dem till den lokala skogsförvaltningen, men eftersom det tidigare hänt att inlämnade sågar dyker upp hos skogshuggarna på nytt vill Chheng Phan försäkra sig genom att först göra dem obrukbara.

Den främsta hjälpen utifrån till PLCN kommer från Danmark. Biståndsorganisationen Danmission stöttar i samarbete med Köpenhamns universitet aktivisterna med resurser och tekniskt kunnande. En av deras främsta insatser har varit att utveckla en telefonapplikation för att dokumentera skogsskövlingen.

Medan sågarna förstörs tar några av de yngre aktivisterna fram sina telefoner. Med appen fotar de av de nersågade träden, talar in information om vad som hänt och sparar datan ihop med tid och geografisk plats.

– När vi sen kommer ut ur skogen och får täckning på mobilnätet så laddas allt upp till databasen, förklarar Sithuan Chin, programkoordinator för Danmission i Kambodja.

Läs vidare på nästa sida: 10 000 dokumenterade skogsbrott

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter