Klimat.

2021-09-09 12:35
  • Bild: TT/Bertil Ericson, Fredrik Sandberg/TT
  • Dagens Nyheters reporter Lisa Röstlund. Bild: Privat
    Dagens Nyheters reporter Lisa Röstlund.
Puffetikett
Dagens ETC

Skogsbolagen betalade 80000 för att slå hål på DN:s granskning

Skogsindustrierna betalade 80 000 kronor för att granska Dagens Nyheters stora artikelserie om skogen. Nu duckar skogsbranschen alla frågor.

– Det tycker jag är problematiskt, säger Lisa Röstlund, journalisten som retat upp branschorganisationen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Trots skogens stora betydelse för både klimatet, den biologiska mångfalden, människors hälsa och för industrin har den mediala rapporteringen hittills nästan bara speglat skogsindustrins och biobränslebranschens perspektiv. Många välkomnade därför Dagens Nyheters stora och genomarbetade granskning av det svenska skogsbruket. I granskningen kommer forskare med olika uppfattningar till tals, skogsnäringens omfattande lobbyverksamhet kartläggs och tidningen berättar också, liksom tidigare Dagens ETC, att enorma utsläpp från biobränslen inom pappersmassaindustrin inte syns i statistiken. För att ta några exempel.

Branschorganisationen Skogsindustrierna tillhörde dem som inte välkomnade artiklarna, men istället för att kontakta reportrarna eller ansvarig utgivare och påtala eventuella fel valde organisationen att lägga 80 000 kronor på en granskning av Dagens Nyheters journalistik – något som Altinget var först med att uppmärsamma. Pengarna gick till Näringslivets medieinstitut (NMI, tidigare Timbro medieinstitut).

NMI hittade inga faktafel i granskningen, men kritiserar den för att inte undersöka hur ”äganderätten och samhällsekonomiska värden hotas av inskränkningar i skogsbruket”.

Dolda agendor

Lisa Röstlund har skrivit de flesta av skogsartiklarna i Dagens Nyheter. Hon ser flera problem med Skogsindustriernas agerande, förutom att de vänder sig till en organisation finansierad av en stiftelse som Svenskt Näringsliv och Timbro står bakom, när de säger sig vilja ha en oberoende granskning.

– Dagens svenska skogsbruk har flera allvarliga problem som Skogsindustrierna inte är intresserade av att diskutera i sak – istället menar de att felet med granskningen är att den lyfter problemen. Det tycker jag är problematiskt.

Har företrädarna för Skogsindustrierna hört av sig till dig under granskningens gång?

– Ja, och de har också fått komma till tals. Det jag förstår av Mats Ohlin, som är chef på NMI, är att man framför allt menar att vi borde granska miljörörelsens agendor istället för skogsindustrins. Vad man konkret menar är alltså att det finns dolda agendor här. Jag är tacksam för tips om oegentligheter, även inom miljörörelsen såklart. Men om det är de öppna agendorna – som handlar om att stoppa klimatförändringar och artdöd – man menar att vi ska sätta under lupp, då har vi ett stort problem.

Din tidnings rapportering beskrivs av NMI som ensidig och att den saknar viktiga perspektiv, håller du med?

– Nej. De säger att det saknas många större perspektiv, men det perspektiv de lyfter själva är det ekonomiska. Där håller jag med om att det finns många problematiska aspekter som borde lyftas mer – bland annat att skogsägare ofta inte tjänar så bra på sin skog. Det är snarare de stora bolagen och industrierna som tjänar pengar på att pressa skogsägare att kalavverka.

Vilka reaktioner har du fått på skogsgranskningarna?

– Vi har fått väldigt mycket positiv respons, framför allt från människor i glesbygd. Det går på tvärs mot vad många inom skogsindustrin och politiken brukar hävda, att det här är en landsbygdsfråga som DN:s granskning hamnat helt snett i.  Det är fler från landsbygden än från storstäderna som har hört av sig och berättat att de håller med om de problem granskningen tar upp.

Vad har du själv reagerat mest på när du granskat svenskt skogsbruk?

– Det mest fascinerande är den konsensus som råder kring vilka skogbruksmetoder som används, och att det har forskats så lite på alternativen. Sedan har även jag tidigare tänkt att Sverige är bäst i klassen i miljö- och klimatfrågor. Men sett till hur Sverige ställt sig i frågan om EU:s nya skogsstrategi, till exempel, är det tydligt att det inte är självklart när det kommer till egna industriella intressen.

Avböjer intervju

Ingen från Skogsindustrierna vill svara på frågor från Dagens ETC. Lisa Alexandersson på kommunikationsavdelningen hänvisar till ett seminarium om rapporten där vd:n Viveka Beckeman förklarade varför Skogsindustrierna valt att lägga 80 000 kronor på att granska en dagstidnings journalistiska bevakning:

– Vi upplevde att det var så otroligt vinklat, då kände vi att är det så att vi befinner oss i en liten bubbla och att vi saknar helhetsperspektiv. Då var det här ett sätt att ge oss ett perspektiv och säkerställa att vi inte satt i vårt hörn och tyckte synd om oss själva. Det är faktiskt för att vi skulle förstå bättre, sa Viveka Beckeman.

Lisa Alexandersson skriver i mejl att ”NMI:s genomlysning av DN:s artikelserie har bidragit till nya insikter och en ökad förståelse både för DN:s granskning och för vår bransch reaktioner på den”.

– Och med det har vi sagt det vi tänker säga i detta, skriver Lisa Alexandersson.