Klimat.

2015-06-23 14:05
Mindre än en femtedel av de kläder som köps återvinns. På Myrornas sorteringsanläggning i Tungelsta söder om Stockholm arbetar Peter Hartel med kläder som ska sorteras i tre kategorier: att säljas, exporteras eller att slängas. Bild: Gunnar Lundmark/SvD/TT (Arkiv)
Mindre än en femtedel av de kläder som köps återvinns. På Myrornas sorteringsanläggning i Tungelsta söder om Stockholm arbetar Peter Hartel med kläder som ska sorteras i tre kategorier: att säljas, exporteras eller att slängas.

Så mycket kläder slänger svensken i onödan varje år

Svensken köper i genomsnitt 13 kilo nya kläder per år och person men samtidigt återanvänds bara drygt två kilo. Hela åtta kilo slängs bort.

– Det finns en jättepotential i att förändra det, säger Eva Eiderström på Naturskyddsföreningen.

SCB har tagit fram siffrorna på uppdrag av Naturvårdsverket. Statistiken visar att svenskarna köpte sammanlagt cirka 120 000 ton kläder och andra textilier som handdukar och lakan under 2013. Det är ungefär 13 kilo per person. Samtidigt återanvände vi bara 23 000 ton, genom att skänka bort eller sälja vidare. Det innebär att återanvändningen är 19 procent av nyförsäljningen vilket är långt ifrån Naturvårdsverkets mål om 40 procent till 2020.

– Det finns en jättepotential i att förändra det här. Vi har till exempel jobbat med klädbytardagar de senaste sex åren, säger Eva Eiderström, avdelningschef på Handla miljövänligt på Naturskyddsföreningen.

Viktigt minska nyinköp

Hon anser att det är viktigt att minska på nyinköpen för att få ner mängden textilier som slängs. Konsumenter bör tänka kvalitet och långsiktighet även när det gäller kläder.

– Stil snarare än mode är en bra ansats. Kläder är roligt, lustfyllt och estetiskt men man behöver inte alltid förändra sig genom att köpa nytt. Det går att byta med varandra, låna, och redesigna. Det finns många möjligheter att utveckla sin personliga stil utan att det kostar resurser, säger Eva Eiderström.

EU och Sverige har beslutat att följa en så kallad avfallstrappa för att minska onödig förbrukning av kläder och textilier. I första hand ska inköpen minimeras, i andra hand gäller återanvändning och på tredje plats kommer återvinning.

Ökat producentansvar

I december presenterar Naturvårdsverket en utredning om hur bland annat producenter ska ta större ansvar för att minska förbrukningen. Men redan i dag samlar några klädkedjor in gamla kläder och sorterar dem efter det som kan gå till second hand och det som kan återvinnas.

Eva Eiderström ser också både miljönytta och en potentiell affärsmöjlighet i en annan idé: klädbibliotek.

– En strategi är naturligtvis att inte betrakta kläder som sina egna utan att dela på dem i form av klädbibliotek. Det finns redan möjlighet att hyra kläder på några ställen, både Fjällräven och Houdini testar det. Det skulle kunna vara en affärsidé. Företaget slipper producera plagg och kan tjäna pengar på samma plagg flera gånger istället för att sälja det en gång.

 

Så undviker du att slänga kläder

Lämna vidare
En lång rad frivilligorganisationer samlar in kläder och andra textilier och säljer i butik. Flera, däribland Röda Korset och Human Bridge, skickar dessutom allt de inte kan sälja till material­återvinning i Nederländerna och Belgien.

Lämna tillbaka
Fler och fler affärer låter sina kunder lämna utslitna produkter till återvinning, bland andra H&M, Filippa K, Boomerang och Polarn O Pyret.

Ta hand om kläder
Laga, sy om eller ge bort sådant du har tröttnat på. Samla vännerna på klädbytesdagar och handla nygammalt på second hand.

Så går det för våra kläder

Inköp av nya kläder och textilier: 13 kg

Återanvändning: 2,4 kg

varav:

  • Välgörenhet i Sverige: 0,7 kg
  • Välgörenhet i andra länder: 1,5 kg
  • Näthandel: 0,2 kg
  • Second Hand-försäljning: 0,02 kg

Soporna: 8 kg

Återanvändning sker också genom att barn ärver syskons kläder, att man skänker till bekanta eller säljer privat på loppis. Hur mycket som återanvänds på detta sätt har inte SCB undersökt.

Källa: SCB

 

Så påverkar det klimatet

• Sveriges textilkonsumtion motsvarar årligen cirka 730 000 bilars koldioxidutsläpp.

• Det går uppskattningsvis åt över 200 000 ton kemikalier vid produktionen av de kläder som konsumeras i Sverige varje år.

• Bomull kräver uppemot 29 kubikmeter vatten per kilo och odlas ofta i länder där vatten är en bristvara.

• Cirka elva procent av världens bekämpningsmedel används vid odling av bomull. Dessutom tar bomullsfälten upp mark som skulle kunna användas till matproduktion.

• Polyester, som är den näst vanligaste textilfibern, är tillverkad av råolja och kräver nästan tre gånger så mycket energi som bomull. 

Källa: Naturvårdsverket

• Material som är bättre för miljön är till exempel hampa och ull, gärna ekologisk sådan. Det tipsar Ekogarderoben om.