Klimat.

2020-11-10 16:30
Endast ett fåtal länder har valt att utforma sitt coronastöd på ett sätt som främjar klimatarbetet, rapporterar The Guardian.
Endast ett fåtal länder har valt att utforma sitt coronastöd på ett sätt som främjar klimatarbetet, rapporterar The Guardian.
Puffetikett
Dagens ETC

Så motverkar coronastöden det globala klimatarbetet

I kölvattnet av covid-19-pandemin pumpar världens största ekonomier in pengar i fossil verksamhet. Valet av Joe Biden till USA:s nästa president kan dock bryta trenden.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Världens största ekonomier har hittills inte tagit chansen att använda coronavirusets stora påverkan på samhället för att skynda på den gröna omställningen, rapporterar The Guardian. En ny analys som innefattar G-20-gruppen samt Filippinerna, Singapore och Spanien visar att bara EU och fyra europeiska länder – Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland – har valt att utforma sina coronastöd på ett sätt som främjar klimatarbetet.

Andra länder i det globala nord, som USA, Australien, Japan, Kanada och Sydkorea, har däremot lagt fram räddningspaket som domineras av utgifter med skadlig miljöpåverkan. Även Brasilien, Ryssland och Saudiarabien fortsätter att pumpa in pengar i fossil verksamhet.

–  Miljön och klimatförändringarna har inte varit viktiga drivkrafter i huvuddelen av återhämtningsplanerna, säger Jason Eis, vd för Vivid Economics som sammanställde indexet för Guardian.

–  I de flesta länder ser vi inte alls en grön återhämtning.

Allra sämst ser det ut i Kina, som bara riktat in 0,3 procent av sitt stödpaket på 12,5 miljarder kronor på en grön omställning.

Just nu är det EU, som planerar att lägga 30 procent av en coronafond värd 750 miljarder euro (7,7 biljoner kronor) på klimatarbete, som driver på arbetet mot en grön omställning. Övriga pallplatser går till Frankrike och Tyskland, som har öronmärkt 30 respektive 50 miljarder euro (307 respektive 512 miljarder kronor) till gröna ändamål.

USA kan bryta trenden

Samtidigt är det fortfarande för tidigt att fastslå de slutgiltiga konsekvenserna av coronapandemin på klimatarbetet. USA kan helt lägga om sin riktkurs om den presidentvalde Joe Biden gör verklighet av sina klimatplaner. Som demokraternas kandidat lovade han att lägga två triljoner (en etta följd av 18 nollor) på ett grönt återhämtningspaket.

–  Det skulle vara ett transformativt skifte, säger Jason Eis till The Guardian. Det här är väldigt djärva planer från Biden, och skulle vara en enorm signal till andra länder. De skulle betyda att USA kan starta en race-to-top-dynamik globalt, särskilt gentemot Kina, för en grön återhämtning.

Frågan om dock om Biden lyckas baxa igenom sin politik genom kongressen, där republikanerna kan få majoritet i senaten.

Det är heller inte säkert att EU håller sin linje ända in i mål. Vissa EU-ledamöter driver på för att omställningsstödet ska öppnas upp för fossil verksamhet. En avgörande omröstning sker i veckan i parlamentets budget- och ekonomiska utskott.

Sverige är inte med i studien som presenteras i The Guardian. Men den svenska regeringen har fått utstå kritik för bland annat sitt villkorslösa stöd till flygbranschen.

800dagar

Klimatpolitiska beslut under pandemin

Klimatpolitiska rådet, som har i uppgift att utvärdera hur regeringens politik är förenlig med de av riksdagen beslutade klimatmålen, kommer att specialgranska om beslut som tas under coronakrisen är i linje med ambitionerna i det klimatpolitiska ramverket.

I en intervju med Dagens nyheter säger rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna att man kommer att hålla särskilt fokus på stödet till flygindustrin, Sveriges fossilsubventioner och på hur beteendeförändringarna som coronakrisen har orsakat kan bidra till en klimatomställning.