Klimat.

2016-12-10 12:00
  • När temperaturen sjunker ner mot -50C, vilket händer ofta under vinterhalvåret lägger sig isdimman som ett täcke över Jakutsk. Människor är ute så lite som möjligt och när man väl går ut klär man på sig ordentligt.  Bild: Ylva Bergman
    När temperaturen sjunker ner mot -50C, vilket händer ofta under vinterhalvåret lägger sig isdimman som ett täcke över Jakutsk. Människor är ute så lite som möjligt och när man väl går ut klär man på sig ordentligt. 
  • Rör och ledningar dras ovan jord och hus byggs på styltor som går sex till åtta meter ner under jorden, för att undvika att i onödan tina upp marken. Bild: Ylva Bergman
    Rör och ledningar dras ovan jord och hus byggs på styltor som går sex till åtta meter ner under jorden, för att undvika att i onödan tina upp marken.
  • Bild: Ylva Bergman
  • Bild: Ylva Bergman
  • Ludmila Lebedeva och Georgy Maximov är forskare vid Permafrost institutet och tror inte att klimatförändringarna har något samband med människors användande av fossila bränslen, utan att den ökade globala temperaturen beror på återkommande varmare cykler. Bild: Ylva Bergman
    Ludmila Lebedeva och Georgy Maximov är forskare vid Permafrost institutet och tror inte att klimatförändringarna har något samband med människors användande av fossila bränslen, utan att den ökade globala temperaturen beror på återkommande varmare cykler.
  • Stationsförvaltarens hundar välkomnar oss på vägen upp mot mätstationen mitt ute i den sibiriska taigan. Bild: Sofia Nahringbauer
    Stationsförvaltarens hundar välkomnar oss på vägen upp mot mätstationen mitt ute i den sibiriska taigan.
  • Bild: Sofia Nahringbauer
  • Utomhustemperaturen är -45C men i tunneln ca 20 meter under permafrostinstitutet är temperaturen vid besöket -11C. Bild: Ylva Bergman
    Utomhustemperaturen är -45C men i tunneln ca 20 meter under permafrostinstitutet är temperaturen vid besöket -11C.
  • Bild: Ylva Bergman
  • Bild: Ylva Bergman
  • Bild: Ylva Bergman
  • Trofim Maximov är chef över Biogeochemical Cycles of Permafrost Ecosystems Laboratory i Jakutsk.  Bild: Ylva Bergman
    Trofim Maximov är chef över Biogeochemical Cycles of Permafrost Ecosystems Laboratory i Jakutsk. 

När permafrosten tinar kan det drabba hela planeten

I Sibirien, ett område fem gånger större än hela Europa och där den globala uppvärmningen går som snabbast, sker nu en förändring av ekosystemen när permafrosten sakta tinar. Det kan på sikt innebära konsekvenser inte bara för de samhällen som är byggda på permafrost utan för hela planeten.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Staden Jakutsk i östra Sibirien räknas som världens kallaste stad och den största i världen byggd helt och hållet på permafrost. Naturen här liknar den svenska, men klimatet är mer extremt med upp till 100 graders skillnad mellan sommar och vinter och nederbörd på samma nivå som i Saharaöknen. Här bedrivs forskning vid The Institute for Biological Problems of Cryolithozone, från den Sibiriska delen av den ryska vetenskapsakademin, kring hur den värmande trenden påverkar skogen och tundran.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Bland annat tittar vi på hur mycket växthusgaser som släpps ut respektive tas upp från skogen, hur koldioxidbudgeten balanseras i atmosfären, och även påverkan från metanutsläppen i permafrosten, berättar Trofim Maximov, Head of the Biogeochemical Cycles of Permafrost Ecosystems Laboratory.

Permafrosten – en omfattande kolgömma

Forskare här tittar på en komplex sammansättning av ekosystem
som samverkar för att upprätthålla ett mycket känsligt system som kan få stora konsekvenser om det rubbas.

– Ekosystemet i skogen är speciellt, mycket tack vare permafrosten. Det är en speciell region också på grund av dess storlek – nästan tre miljoner kvadratkilometer. Det har förstås en väldigt stor påverkan på klimatet, inte bara de här regionerna men också för hela jordklotet, säger Alexandr Kononov, Senior Researcher på institutet.

Arktisk permafrost innehåller 1 600 miljarder ton kol, inkapslat i organiskt material. När permafrosten tinar, kommer organiskt material som lagrats i isen i kontakt med syre och börjar brytas ner. I samband med det frigörs koldioxid och metangas.

– Om allt kol i permafrosten skulle frisläppas, vilket i sig är extremt otroligt, skulle det motsvara mer än sju gånger alla växthusgaser som människan har släppt ut sedan den förindustriella tiden, berättar Gustaf Hugelius klimatforskare vid Stockholms Universitet som forskar på permafrost.

– Det bör dock nämnas att siffror som nämns i de här sammanhangen inte kan vara exakta, eftersom det rör sig om stora landområden och det är väldigt svårt att mäta.

Att all permafrost skulle tina är alltså högst osannolikt, men även mindre frisläppningar kan få stora konsekvenser, och att processen är igång är ett faktum.

– Även om mänskligheten skulle sluta släppa ut koldioxid helt i dag, så skulle permafrosten fortfarande fortsätta släppa ut mer växthusgaser än vad den hade gjort utan mänsklig påverkan, under flera hundra år framöver, eftersom den är ett så långsamt system. Det skulle nog kunna röra sig om ca 0,3-0,7 grader (eller mer) på ett perspektiv av några hundra år, berättar Gustaf Hugelius.

– Permafrostens stabilitet är kopplat till den globala uppvärmningen. Modellkörningar visar en stor skillnad i permafrostens kolutsläpp beroende på om vi fortsätter som nu eller lyckas hålla tvågradersmålet.

Permafrostens så kallade aktiva lager är den översta delen av marken som tinar och återfryser i takt med säsongsvariationer varje år. På grund av det aktiva lagret är byggnationer på permafrostmark en utmaning. Hus byggs på pelare som går sex till åtta meter djupt ner i marken, förbi det aktiva lagret där permafrosten är stabil. 

För 20 år sedan var det aktiva lagret 1,2 meter tjockt i centrala Jakutien och i dag har det ökat till 1,7–1,8 meter – en ganska markant skillnad utslaget på den stora ytan. Just nu är marginalen relativt god för husgrunderna, men fortsätter uppvärmningen enligt det värsta scenariot enligt IPCC kan det aktiva lagret komma att nå ner till tio meters djup om bara 30 år. Det skulle i sådana fall orsaka omfattande problem och evakuering av upp till 80 procent av byggnaderna i Jakutsk. I de mer hoppfulla scenarierna skulle det ta upp till 100 år för det aktiva lagret att tina så mycket, men förr eller senare kommer konsekvenserna att bli kännbara.

Forskare vid Permafrostinstitutet i Jakutsk, som bland annat jobbar med att förbereda byggnationer på permafrost hävdar att permafrosten i centrala Jakutsk är stabil och är inte oroade över framtiden. Men i ett djupt tillslutet schakt i staden, utan kontakt med luften vid markytan, har man genomfört mätningar av markens temperatur och nu kunnat konstatera förändringar.

– Det är mycket allvarligt, även om det är små förändringar i temperatur har isen redan börjat värmas upp ända nere på 20–50 meters djup, berättar Trofim Maximov.

Mätstation i skogen

30 km norr om Jakutsk, mitt ute på den sibiriska taigan, ligger en av universitetets två mätstationer. Här bedrivs tvärvetenskaplig forskning med team från hela världen. Från ett 30 meter högt torn samlas meteorologisk data som till exempel temperatur och koldixidkoncentration in.

– När vi började samla in mätdata för drygt 20 år sedan var koldioxidkoncentrationen 320–340 ppm i luften och nu är det 400 ppm vid våra mätstationer, berättar Alexandr Kononov. Det är anmärkningsvärt mycket med tanke på att det är ute i skogen långt ifrån industri och påverkan från staden.

Man har också sett förändringar i vegetationen runt om i regionen. Lägre buskage med vide och björk har på grund av ändrade klimatologiska förutsättningar har börjat bre ut sig över större områden. När det sker över tidigare snötäckt mark ökar mängden absorberat solljus eftersom marken blivit mörkare, vilket gör att permafrosten under värms upp. Ju större utbredning, desto mer kommer permafrosten att tina.

Läs vidare på nästa sida: Längre sommar och ökad nederbörd

Ordlista

Permafrost – Mark som har varit frusen i mer än två år och består oftast av jord, grus och sand, vanligtvis ihopbundet av is. Tjockleken på permafrosten kan variera från 1 meter till mer än 1 000 meter och täcker uppskattningsvis 22,8 miljoner kvadrat-kilometer av norra halvklotet och drygt 60 procent av Rysslands totala yta.

COP21 – Den 30 november till 11 december samlades världens länder i Paris för COP21, det tjugoförsta partsmötet under FN:s klimatkonvention. Vid mötet enades länderna om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020.

IPCC – Intergovernmental Panel on Climate Change, förkortat IPCC) är FN:s klimatpanel. IPCC framställer rapporter som citeras flitigt i debatter om global uppvärmning. PCC tilldelades, tillsammans med Al Gore, Nobels fredspris 2007.