Miljöorganisationer oroar sig för skogen – men hittar ljuspunkter

Den som letar ljuspunkter i miljö- och klimatpolitiken i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna kommer sannolikt att hitta en hel del.

– Vi blev faktiskt glatt överraskade. Det är många bra förslag, dels i sig själva, dels för att de bäddar för ett långsiktigt arbete och har ett brett stöd i riksdagen, det vill säga bra förankring både till vänster och höger, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

– Inom transportområdet är det bra att flygskatten blir kvar, att reseavdragen ska ses över, målsättningen att inte sälja fossildrivna bilar efter 2030, tågsatsningarna, särskilt möjligheten att kunna ta tåg ut i Europa.

Delvis nöjd

Även Lovisa Roos, ordförande för Fältbiologerna, är nöjd, åtminstone delvis.

– Efter att en katastrofal budget röstades igenom i december så är regeringsöverenskommelsen en lättnad sett till exempelvis flygskatt och förbud mot nyexploatering av kol, olja och fossilgas. Det är ett steg i rätt riktning, men planeten ställer högre krav på vår politik, säger hon.

Att överenskommelsen innehåller ljuspunkter är nämligen inte samma sak som att den långsiktigt är det bästa för klimatet, nästan tvärtom, enligt Lina Burnelius, ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace. Det hon främst tänker på är skrivelsen om att överenskommelsen inte specificerar anslaget till det nödvändiga behovet av skydd av skogen.

– Den oberoende forskningen är mycket tydlig, en av de viktigaste lösningarna  har redan tryckts svart på vitt i FN: och IPCC:s senaste klimatrapport: Vi måste skydda mer skog om vi ska rädda klimatet, säger hon.

– Det finns inga ekologiska eller moraliskt hållbara argument för politik som möjliggör expansion in i Sveriges  sista naturskogar, samma skogar som under lång tid bundit och således lagrat enorma mängder växthusgaser, säger Lina Burnelius.

– Naturskogen är oersättlig: den upprätthåller en mångfald av liv, ger oss rent vatten, mat, bidrar till en levande landsbygd, och som grädden på moset lagrar den enorma mängder kol. 2,5 miljoner hektar – så stor är ytan skog som aldrig kalavverkats, men enligt Naturvårdsverket kommer den att vara avverkad inom 20 år, med dagens avverkningstakt - svindlande och alarmerande då överenskommelsen innebär ökad avverkning, samtidigt som det mesta blir till kortlivade produkter, slaget mot klimatet är således dubbelt säger hon.

"Stort misstag"

Att Centerpartiet dessutom lyckats få övriga partier att säga hejdå till nyckelbiotopinventeringen är något som Johanna Sandahl vid Naturskyddsföreningen kallar ett "extremt oroväckande stort misstag”.

– Den handlar ju om att identifiera och få kunskap om skyddsvärda områden och hänger ihop med skogens miljömärkning, säger hon och passar på att instämma i Lina Burnelius kritik av skogspolitiken.

– Vi måste påminna politiken om att inte äventyra den biologiska mångfalden. Gör vi det sätter vi oss i en helt annan problematik, där vi löser ett problem inom ett område genom att förstöra inom ett annat område, säger hon.

Vilket leder in till klimatmålet att stoppa nyförsäljning av fossilbilar år 2030, ett stopp som ska kompenseras genom att i stället utöka användningen av biobränsle, i sin tur en produkt av just skogen.

– Vi kan inte godta en klimatpolitik som tänker sig att vi efter 2030 ska sluta tanka fossilt men byta ut mot ett annat slags bränsle som också innebär klimatgaser, säger Lina Burnelius.

Försämrat skydd

Ytterligare en punkt som oroar experterna är skrivningarna om att strandskyddet ska luckras upp.

– Det rör sig ju om inskränkningar i ett av de viktigaste skyddsmekanismerna för allemansrätt, ekologi och klimatskydd. Det står dock också en del om differentiering och förstärkning av strandskyddet i högexploaterade områden som skulle kunna bli bra – men vi är en smula luttrade. Man talar ofta om differentiering av strandskyddet när man egentligen bara menar försämring av skyddet, säger Johanna Sandahl.

Från högerhåll har överenskommelsen mellan de fyra partierna kritiserats för att vara ett sätt för Socialdemokraterna att skenbart gå med på liberal politik, för att sedan dra denna i långbänk via utredningar och förhalande av beslut. Det ödet tror inte Johanna Sandahl kommer att drabba klimatbesluten.

– Det är otroligt centralt att man utreder vad som är verkningsfullt som klimatpolitiskt styrmedel. Om ett sådant utformas fel och sedan visar sig inte funka kan det i stället leda till irritation. Samtidigt finns ju brådskan att agera. Jag hoppas helt enkelt att man väljer att göra detta så snabbt och smidigt som möjligt så att styrmedel snabbt kan komma på plats.

Här är ett urval av de skrivningar i uppgörelsen som miljörörelsen rosar och risar:

POSITIVT

– Flygskatten behålls. I praktiken innebär det att det sker en korrigering i vårändringsbudgeten som består i att regeringen skrotar lagändringsförslaget som fanns med i M:s och KD:s tilläggsbudget om att skrota skatten från den 1 juli. Ett beslut som gläder många inom miljörörelsen.

– Förbud mot bensin- och dieselbilar. Från år 2030 kommer det, enligt uppgörelsen, inte vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar i Sverige. En utredning tillsätts under 2019 och under mandatperioden beslutas det om lagstiftning. Ett fossilförbud har länge legat högt på miljöorganisationers kravlista.

– Miljömålsberedningen får i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Inräknat de konsumtionsbaserade utsläppen som även sker utanför Sveriges gränser ligger medelsvenskens utsläpp av växthusgaser på omkring 11 ton per år. Det är dubbelt så mycket som den statistik som oftast är i fokus för politiken, och som endast omfattar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser – något som länge har kritiserats av miljörörelsen.

– Satsning på höghastighetståg. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.

– Det ska bli enklare att resa med tåg utomlands. ”Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg”, står det i uppgörelsen. Trafikverket ges även i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. Samtliga tågförbättringar får tummen upp från alla som vill se större satsningar på kollektiva och hållbara trafiklösningar och göra tåget mer konkurrenskraftigt gentemot det utsläppstunga flyget.

– Reseavdragen ses över. ”Inför ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag”, lyder skrivelsen. En utredning är tillsatt för att kolla på just detta. Reseavdraget används i dag mestadels till bilpendling i stortsadsregioner och enligt bland annat Skatteverket fuskas det mycket. Därför har miljörörelsen länge krävt att avdraget behöver ändras för att ge bättre miljöeffekt.
– Grön skatteväxling på 15 miljarder. Miljö- och klimatskadliga verksamheter ska skattas hårdare medan skatten på jobb och företagande sänks, enligt uppgörelsen. Två av de skatter som har nämnts och välkomnas inom miljögrupper är skatt på kemikalier i kläder och skor liksom införandet av skatt på förbränning av avfall.

– Restriktioner för bottentrålning i skyddade områden. Bottentrålning är en fiskemetod som är mycket omdiskuterad på grund av den stora påverkan den har på miljön. Miljörörelsen gläds därför åt detta.

– Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas i Sverige ska förbjudas (Utredning 2019–2020. Ny lagstiftning från 1 januari 2022.) En skrivning som tas väl emot av miljörörelsen, men bland andra Greenpeace kritiserar att statliga pengar och pensioner fortfarande investeras i kol, olja och gas som utvinns i andra delar av världen.

– Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Skrivningen får tummen upp – även om miljöaktivister saknar en precisering av hur anslagen ska fördelas.

NEGATIVT

– Inskränkningar i strandskyddet. ”Det ska vara betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden”, står det i uppgörelsen. Det här kritiseras hårt av miljörörelsen eftersom det handlar om inskränkningar i ett av de viktigaste skyddsmekanismerna för allemansrätt, ekologi och klimatskydd.

– Den utökade nyckelbiotopsinventeringen i skogen återupptas inte. En av de punkter som oroar allra mest. En nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.

Eftersom kunskapen om nyckelbiotoper är avgörande för det svenska naturvårdsarbetet i skogen, beslutades under förra mandatperioden att de okända nyckelbiotoperna skulle kartläggas genom en landsomfattande nyckelbiotopsinventering. I M-KD-budgeten stoppades detta uppdrag. Det kritiserades hårt av miljörörelsen, som nu också invänder mot att S-MP-C-L beslutat att inventeringen inte återupptas.

– Skogsnäringen ska främjas och den privata äganderätten stärkas. Flera skrivningar om hur företagandet i skogssektorn ska främjas väcker oro, liksom en övertro på biobränslen kan ersätta fossila bränslen. Om uttaget av skogen ökar kan det få stora konsekvenser för både den biologiska mångfalden och skogens förmåga att lagra koldioxid, enligt kritikerna.