Klimat.

2019-01-18 16:59
Miljöorganisationer hittar både ljuspunkter och mörker i uppgörelsen mellan S, MP, C och L. Foto: Jessica Gow / TT och Fredrik Sandberg/TT
Miljöorganisationer hittar både ljuspunkter och mörker i uppgörelsen mellan S, MP, C och L.
Puffetikett
Dagens ETC

Miljöorganisationer oroar sig för skogen – men hittar ljuspunkter

En hel del ros men också mycket ris. Det är vad några av Sveriges tyngsta miljöorganisationer ger till klimatpunkterna i den uppgörelse mellan S, MP, C och L som gett Sverige en ny regering. Och det är framför allt skogen organisationerna bekymrar sig över.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Grön skatteväxling, återförd flygskatt, ursprungsmärkning av kött och fisk, enklare och lönsammare investeringsmöjligheter i förnybar energi, stärkta anslag för skydd av värdefull natur, förbud mot prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas och satsningar på förbättrad tågtrafik.

Den som letar ljuspunkter i miljö- och klimatpolitiken i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna kommer sannolikt att hitta en hel del.

– Vi blev faktiskt glatt överraskade. Det är många bra förslag, dels i sig själva, dels för att de bäddar för ett långsiktigt arbete och har ett brett stöd i riksdagen, det vill säga bra förankring både till vänster och höger, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

– Inom transportområdet är det bra att flygskatten blir kvar, att reseavdragen ska ses över, målsättningen att inte sälja fossildrivna bilar efter 2030, tågsatsningarna, särskilt möjligheten att kunna ta tåg ut i Europa.

Delvis nöjd

Även Lovisa Roos, ordförande för Fältbiologerna, är nöjd, åtminstone delvis.

– Efter att en katastrofal budget röstades igenom i december så är regeringsöverenskommelsen en lättnad sett till exempelvis flygskatt och förbud mot nyexploatering av kol, olja och fossilgas. Det är ett steg i rätt riktning, men planeten ställer högre krav på vår politik, säger hon.

Att överenskommelsen innehåller ljuspunkter är nämligen inte samma sak som att den långsiktigt är det bästa för klimatet, nästan tvärtom, enligt Lina Burnelius, ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace. Det hon främst tänker på är skrivelsen om att överenskommelsen inte specificerar anslaget till det nödvändiga behovet av skydd av skogen.

– Den oberoende forskningen är mycket tydlig, en av de viktigaste lösningarna  har redan tryckts svart på vitt i FN: och IPCC:s senaste klimatrapport: Vi måste skydda mer skog om vi ska rädda klimatet, säger hon.

– Det finns inga ekologiska eller moraliskt hållbara argument för politik som möjliggör expansion in i Sveriges  sista naturskogar, samma skogar som under lång tid bundit och således lagrat enorma mängder växthusgaser, säger Lina Burnelius.

– Naturskogen är oersättlig: den upprätthåller en mångfald av liv, ger oss rent vatten, mat, bidrar till en levande landsbygd, och som grädden på moset lagrar den enorma mängder kol. 2,5 miljoner hektar – så stor är ytan skog som aldrig kalavverkats, men enligt Naturvårdsverket kommer den att vara avverkad inom 20 år, med dagens avverkningstakt - svindlande och alarmerande då överenskommelsen innebär ökad avverkning, samtidigt som det mesta blir till kortlivade produkter, slaget mot klimatet är således dubbelt säger hon.

"Stort misstag"

Att Centerpartiet dessutom lyckats få övriga partier att säga hejdå till nyckelbiotopinventeringen är något som Johanna Sandahl vid Naturskyddsföreningen kallar ett "extremt oroväckande stort misstag”.

– Den handlar ju om att identifiera och få kunskap om skyddsvärda områden och hänger ihop med skogens miljömärkning, säger hon och passar på att instämma i Lina Burnelius kritik av skogspolitiken.

– Vi måste påminna politiken om att inte äventyra den biologiska mångfalden. Gör vi det sätter vi oss i en helt annan problematik, där vi löser ett problem inom ett område genom att förstöra inom ett annat område, säger hon.

Vilket leder in till klimatmålet att stoppa nyförsäljning av fossilbilar år 2030, ett stopp som ska kompenseras genom att i stället utöka användningen av biobränsle, i sin tur en produkt av just skogen.

– Vi kan inte godta en klimatpolitik som tänker sig att vi efter 2030 ska sluta tanka fossilt men byta ut mot ett annat slags bränsle som också innebär klimatgaser, säger Lina Burnelius.

Försämrat skydd

Ytterligare en punkt som oroar experterna är skrivningarna om att strandskyddet ska luckras upp.

– Det rör sig ju om inskränkningar i ett av de viktigaste skyddsmekanismerna för allemansrätt, ekologi och klimatskydd. Det står dock också en del om differentiering och förstärkning av strandskyddet i högexploaterade områden som skulle kunna bli bra – men vi är en smula luttrade. Man talar ofta om differentiering av strandskyddet när man egentligen bara menar försämring av skyddet, säger Johanna Sandahl.

Från högerhåll har överenskommelsen mellan de fyra partierna kritiserats för att vara ett sätt för Socialdemokraterna att skenbart gå med på liberal politik, för att sedan dra denna i långbänk via utredningar och förhalande av beslut. Det ödet tror inte Johanna Sandahl kommer att drabba klimatbesluten.

– Det är otroligt centralt att man utreder vad som är verkningsfullt som klimatpolitiskt styrmedel. Om ett sådant utformas fel och sedan visar sig inte funka kan det i stället leda till irritation. Samtidigt finns ju brådskan att agera. Jag hoppas helt enkelt att man väljer att göra detta så snabbt och smidigt som möjligt så att styrmedel snabbt kan komma på plats.

Läs vidare på nästa sida: Lista: Det här får plus och minus av miljörörelsen

800dagar