Då borrades också 52 prospekteringsbrunnar, fler än något år sedan oljeprisraset 2014. 

I år skulle 47 brunnar ha borrats, men flera projekt kommer troligtvis att skjutas upp till följd av coronakrisen. Oddmund Føre, direktör på norska analysföretaget Rystad Energy, tror dock på fortsatt stor investeringsvilja så snart coronakrisen passerat.

– Det kommer även fortsättningsvis vara attraktivt att leta olja på norsk sockel. Vi tror på mellan 30-50 nya prospekteringsbrunnar varje år 2022-2025, säger Oddmund Føre.

500 miljoner ton CO2-utsläpp

Det är en utveckling som stöds av den norska regeringen, som menar att Norge är det land som är bäst lämpat att tillgodose världens efterfrågan i tider av klimathot, eftersom landet producerar ”världens renaste olja”. Arbetet med att elektrifiera produktionen pågår för fullt, och statliga oljebolaget Equinor (fd Statoil) har som mål att få ner utsläppen med 40 procent till 2030.

– Det är ändå ett absurt argument. En del av den norska produktionen av olja och gas är något renare än i andra länder, men när fossila bränslen förbränns spelar det ingen roll för klimatet hur de har producerats, kommenterar Frode Pleym, ordförande på norska Greenpeace.

Han tillägger att Norges inhemska koldioxidutsläpp – inklusive utsläppen från petroleumindustrin – uppgår till omkring 50 miljoner ton per år. 

– Utsläppen till följd av olje- och gasexporten är tio gånger högre, 500 miljoner ton per år.

Norge exporterar klimatförändringar, säger Frode Pleym.

Skattelättnader utan motkrav

I år blir exporten mindre. Priskriget mellan de oljeproducerande länderna i OPEC och pandemin har slagit hårt mot näringen, och statliga Equinor har aviserat nedskärningar på 30 miljarder i investeringar, oljeprospektering och drift.

För att mildra prisraset beslutade regeringen i slutet av april att minska petroleumproduktionen med 7–10 procent och utvinningen på flera nya fält sköts upp.

Samtidigt erbjöd regeringen oljenäringen ett krispaket, som genom ändrade skatteregler skulle ge bolagen uppemot 100 miljarder kronor i ökad likviditet till och med 2021. Men industrin vill ha ytterligare miljarder och under längre tid än två år. I förra veckan hoppade Sosialistisk Venstre, SV, av stortingsförhandlingarna om stödpaketet med motiveringen att partiet inte kan gå med på skattelättnader utan motkrav.

– Vi borde ha använt chansen till att ge den gröna industrin bättre villkor och riggat ekonomin för framtiden. Men det är inte där majoriteten är. De andra partierna gör nu ett historiskt misstag genom att blint kasta pengar på oljedirektörerna, sa partiets finanspolitiska talesperson Kari Elisabeth Kask till norska TV2.

Däremot ställer sig socialdemokratiska oppositionspartiet Ap bakom oljenäringens krav, tillsammans med den borgerliga regeringen.

– Det är otroligt kortsiktigt. Vi måste lösa coronakrisen samtidigt med klimatkrisen, och inte som vid finanskrisen 2008 stötta fossilindustrin för att rädda ekonomin, säger Frode Pleym.

Bör få stöd

Thina Saltvedt, chefsanalytiker på Nordea, anser att oljeindustrin, liksom andra industrier, bör få hjälp att ta sig igenom krisen, eftersom den sysselsätter många människor.

– Men industrin ska inte få hjälp att klara de långsiktiga förändringarna som oljenäringen står inför. I så fall ökar risken för överinvesteringar och strandade tillgångar, och arbetskraft som borde användas för utveckling av nya framtidsnäringar låses in, säger hon.

– Det är en stor fara. Vi bör hellre stimulera till att norsk oljesektor ställer om till utveckling inom förnybar energi och CCS, så att vi inte mister den erfarenhet och kompetens som finns i oljenäringen.

Thina Saltvedt tror att det viktigaste skiftet för oljan kommer när priserna på el och batterier kan konkurrera med bensinmotorn, utan subventioner. 

–  Det tror jag händer runt år 2025, eller tidigare, säger Thina Saltvedt.

Men den norska regeringen och oljebolagen räknar trots osäkra framtidsutsikter, med många fler vinstgivande år för norsk oljenäring.

En politisk strategi

Oljenationen Norge är en paradox. Samtidigt som landet är en av världens största exportörer av koldioxid, så ska man bli världens första land att helt slopa försäljningen av fossilldrivna bilar om bara några år. En schizofren hållning, menar många.

– Det har varit en politisk strategi i Norge att inte koppla ihop klimathotet och vår oljeproduktion. På klimatområdet har vi investerat allt i internationella avtal, kvoter, köp av regnskogar och så vidare, och fortsatt producera olja. Det har fungerat hittills men blir allt svårare att upprätthålla, säger Wenche Skorge, som arbetade i 21 år för dåvarande Statoil, men idag sitter i styrelsen för miljöorganisationen Naturvernförbundet. 

Hon är orolig för en allvarlig ekonomisk nedgång och hög arbetslöshet när oljemarknaden klappar ihop på allvar.

– Vi borde ha inlett en omställning nu i samband med stödpaketen, men vi kommer att skjuta upp det ännu en gång. Det bekräftas av att gröna näringar får mycket mindre stöd än oljan. Oljenäringen vinner nästan alltid, säger Wenche Skorge.