Klimat.

2020-06-08 08:20
Förra året exporterade Norge olja till ett värde av 463 miljarder norska kronor. Men efter prisfall och fallande fterfrågan erbjuder nu regeringen ett krispaket för oljenäringen.  Bild: Carina Johansen/NTB scanpix/TT
Förra året exporterade Norge olja till ett värde av 463 miljarder norska kronor. Men efter prisfall och fallande fterfrågan erbjuder nu regeringen ett krispaket för oljenäringen.
Puffetikett
Dagens ETC

Mångmiljardstöd till norska oljeindustrin

Priskrig, fallande efterfrågan och konkurrenskraftig grön teknologi indikerar början på slutet för den fossila eran. Coronapandemin snabbar på förloppet.

I oljenationen Norge läggs planerade investeringar på is, men efter pandemin räknar oljebolagen med många lukrativa år. Tills dess vill de ha miljardstöd från staten.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Oljan bidrog till att göra Norge till ett av världens rikaste länder. Förra året exporterade Norge olja till ett värde av 463 miljarder norska kronor. Den norska Oljefonden – eller Statens Pensjonsfond utland som den egentligen heter – är idag värd drygt 10 000 miljarder norska kronor, vilket gör den till världens största statliga fond. Förra året gav fonden en avkastning på 1 692 miljarder.

Då borrades också 52 prospekteringsbrunnar, fler än något år sedan oljeprisraset 2014. 

I år skulle 47 brunnar ha borrats, men flera projekt kommer troligtvis att skjutas upp till följd av coronakrisen. Oddmund Føre, direktör på norska analysföretaget Rystad Energy, tror dock på fortsatt stor investeringsvilja så snart coronakrisen passerat.

– Det kommer även fortsättningsvis vara attraktivt att leta olja på norsk sockel. Vi tror på mellan 30-50 nya prospekteringsbrunnar varje år 2022-2025, säger Oddmund Føre.

500 miljoner ton CO2-utsläpp

Det är en utveckling som stöds av den norska regeringen, som menar att Norge är det land som är bäst lämpat att tillgodose världens efterfrågan i tider av klimathot, eftersom landet producerar ”världens renaste olja”. Arbetet med att elektrifiera produktionen pågår för fullt, och statliga oljebolaget Equinor (fd Statoil) har som mål att få ner utsläppen med 40 procent till 2030.

– Det är ändå ett absurt argument. En del av den norska produktionen av olja och gas är något renare än i andra länder, men när fossila bränslen förbränns spelar det ingen roll för klimatet hur de har producerats, kommenterar Frode Pleym, ordförande på norska Greenpeace.

Han tillägger att Norges inhemska koldioxidutsläpp – inklusive utsläppen från petroleumindustrin – uppgår till omkring 50 miljoner ton per år. 

– Utsläppen till följd av olje- och gasexporten är tio gånger högre, 500 miljoner ton per år.

Norge exporterar klimatförändringar, säger Frode Pleym.

Skattelättnader utan motkrav

I år blir exporten mindre. Priskriget mellan de oljeproducerande länderna i OPEC och pandemin har slagit hårt mot näringen, och statliga Equinor har aviserat nedskärningar på 30 miljarder i investeringar, oljeprospektering och drift.

För att mildra prisraset beslutade regeringen i slutet av april att minska petroleumproduktionen med 7–10 procent och utvinningen på flera nya fält sköts upp.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Samtidigt erbjöd regeringen oljenäringen ett krispaket, som genom ändrade skatteregler skulle ge bolagen uppemot 100 miljarder kronor i ökad likviditet till och med 2021. Men industrin vill ha ytterligare miljarder och under längre tid än två år. I förra veckan hoppade Sosialistisk Venstre, SV, av stortingsförhandlingarna om stödpaketet med motiveringen att partiet inte kan gå med på skattelättnader utan motkrav.

– Vi borde ha använt chansen till att ge den gröna industrin bättre villkor och riggat ekonomin för framtiden. Men det är inte där majoriteten är. De andra partierna gör nu ett historiskt misstag genom att blint kasta pengar på oljedirektörerna, sa partiets finanspolitiska talesperson Kari Elisabeth Kask till norska TV2.

Däremot ställer sig socialdemokratiska oppositionspartiet Ap bakom oljenäringens krav, tillsammans med den borgerliga regeringen.

– Det är otroligt kortsiktigt. Vi måste lösa coronakrisen samtidigt med klimatkrisen, och inte som vid finanskrisen 2008 stötta fossilindustrin för att rädda ekonomin, säger Frode Pleym.

Bör få stöd

Thina Saltvedt, chefsanalytiker på Nordea, anser att oljeindustrin, liksom andra industrier, bör få hjälp att ta sig igenom krisen, eftersom den sysselsätter många människor.

– Men industrin ska inte få hjälp att klara de långsiktiga förändringarna som oljenäringen står inför. I så fall ökar risken för överinvesteringar och strandade tillgångar, och arbetskraft som borde användas för utveckling av nya framtidsnäringar låses in, säger hon.

– Det är en stor fara. Vi bör hellre stimulera till att norsk oljesektor ställer om till utveckling inom förnybar energi och CCS, så att vi inte mister den erfarenhet och kompetens som finns i oljenäringen.

Thina Saltvedt tror att det viktigaste skiftet för oljan kommer när priserna på el och batterier kan konkurrera med bensinmotorn, utan subventioner. 

–  Det tror jag händer runt år 2025, eller tidigare, säger Thina Saltvedt.

Men den norska regeringen och oljebolagen räknar trots osäkra framtidsutsikter, med många fler vinstgivande år för norsk oljenäring.

En politisk strategi

Oljenationen Norge är en paradox. Samtidigt som landet är en av världens största exportörer av koldioxid, så ska man bli världens första land att helt slopa försäljningen av fossilldrivna bilar om bara några år. En schizofren hållning, menar många.

– Det har varit en politisk strategi i Norge att inte koppla ihop klimathotet och vår oljeproduktion. På klimatområdet har vi investerat allt i internationella avtal, kvoter, köp av regnskogar och så vidare, och fortsatt producera olja. Det har fungerat hittills men blir allt svårare att upprätthålla, säger Wenche Skorge, som arbetade i 21 år för dåvarande Statoil, men idag sitter i styrelsen för miljöorganisationen Naturvernförbundet. 

Hon är orolig för en allvarlig ekonomisk nedgång och hög arbetslöshet när oljemarknaden klappar ihop på allvar.

– Vi borde ha inlett en omställning nu i samband med stödpaketen, men vi kommer att skjuta upp det ännu en gång. Det bekräftas av att gröna näringar får mycket mindre stöd än oljan. Oljenäringen vinner nästan alltid, säger Wenche Skorge.

800dagar

Oljelandet Norge

Norge är världens 15:e största utsläppsjätte, räknat i utsläpp från fossilutvinning. Norges kontinentalsockel täcker två procent av världens oljeförbrukning och tre procent av gasförbrukningen.

Norges oljeproduktion nådde sin topp 2005. Landets produktion av fossilgas väntas nå sin topp under 2020-talet. Ungefär hälften av den utvinningsbara oljan och gasen anses återstå. Genom nya satsningar hoppas norska myndigheter att öka produktionen av olja och fossilgas fram till 2025.

Enligt FN:s miljöorgan Unep överstiger världens planerade produktion av kol, olja och fossilgas år 2030 gränsen för 1,5-gradersmålet med 120 procent och gränsen för tvågradersmålet med 50 procent.

Om dagens fossila reserver förbränns så beräknas det generera närmare 3 000 miljarder ton koldioxid. Det är nio gånger mer än den återstående koldioxidbudgeten för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och tre gånger mer än koldioxidbudgeten för tvågradersmålet.

Enligt analysgruppen Carbon Tracker kan oljebolag som Equinor bara genomföra en bråkdel av de projekt som planeras, om man vill hålla sig i linje med Parisavtalet. Ska världen ha en god chans att klara 1,5-gradersmålet så finns inget utrymme alls för ny oljeprospektering.

Olja och gas står för nästan hälften av Norges exportintäkter. Den Norska oljefonden är världens största statliga fond. Den äger 1,4 procent av världens börsnoterade aktier. Staten plockar normalt ut omkring 3 procent av avkastningen varje år.

Den största efterfrågan på olja kommer från transport­sektorn, som står för 55–60 procent av världens samlade oljeförbrukning.