Klimat.

2015-11-06 09:06

Många lärdomar att dra av Energiewende

Sverige kan dra många lärdomar av Energiewende, menar forskare och miljöorganisationer. Folkpartiet är inte lika positiva och tycker att Sverige borde undvika att göra som tyskarna.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Den största lärdomen Sverige kan dra av tyskarnas Energiewende är att det går att bestämma sig för att ställa om energisystemet genom politiska beslut och styra utvecklingen. Det menar Max Åhman, docent i energi- och miljösystem vid Lunds universitet.

– Det är lite annorlunda kontext i Tyskland jämfört med i Sverige. Men det sänder tydliga signaler att tyskarna sätter ett år, 2022, för när kärnkraften ska stängas. Det ger trygghet och förutsägbarhet för energibranschen och andra aktörer. Det är en viktig ingrediens i det hela, säger Rolf Lindahl.

FP kritiker

Folkpartiet hör till de hårdaste kritikerna av Energiewende. Partiets energipolitiska talesperson Maria Weiman tycker inte att Sverige ska ta efter allt Tyskland gjort. Hon vänder sig framförallt mot den snabba avvecklingen av kärnkraft.

– Att öka förnybart är en viktig del men det leder än så länge till vissa problem i systemet eftersom det är så väderberoende. Tyskland har ökat mest med vind och sol, säger Maria Weimer.

Hon vill hellre se ett system där kärnkraft är baskraft och kompletterar det förnybara. Då hade mindre kol behövts än i dag menar hon. Maria Weimer håller dock inte med om den ofta använda retoriken att kolet ökat på grund av kärnkraftsnedläggningen.

– Den retoriken använder inte jag. Den främsta orsaken till att kolet ökar är att frackning (även kallat hydraulisk spräckning, red. anm.) gjort att kolet är det billigaste på den globala marknaden. Men hade kärnkraften funnits kvar hade den naturligtvis varit baskraft i första hand, säger Maria Weimer.

Inget bra argument

Att kolanvändningen i Europa kan variera och gå upp och ner är emellertid inget bra argument för att fortsätta med kärnkraft menar Max Åhman.

– Långsiktigt är det reglerat under EU:s handelssystem och ska sjunka. Sedan är det så att handelsystemet har flexibilitet och man kan ta ut reduktionen i andra länder förutom i Tyskland. Över hela EU-zonen sjunker kolanvändningen, men det blir ibland att man får kortsiktiga effekter eftersom marknaden går upp och ner, säger Max Åhman.

Rolf Lindahl är kampanjledare för klimat på Greenpeace. Han anser att Sverige borde gå ännu snabbare fram än Tyskland i sin energiomställning och fasa ut kärnkraft och fossilt samtidigt.

– Vi tycker att man ska ha två parallella spår. Nu tar man i första hand kärnkraften och sedan fossila bränslen. Vi tycker att man har möjlighet att göra både och. Ska Sverige göra en energiomställning måste vi ta det i ett paket och lämna både kärnkraft och det fossila åt sidan och göra en helhetslösning för hur vi ska gå över till förnybart.